Det är en rutinerad Torgny Lindgren-fantast som kliver upp på Västerbottensteaterns caféscen. Gunnar Eklund har i 35 års tid tolkat Raggsjösonens finurliga historier i tio olika produktioner, och det är tydligt från allra första stund att han älskar varenda bokstav.
Genom Eklunds röst får vi känna doften av moster Lydias ärtsoppa, som ständigt puttrar på spisen inne i pensionatet i Norsjö. Vi får följa med när det plötsligt knackar på dörren, och prins Eugen kliver in. På rymmen från hovet, säger de, men på det lilla pensionatet känner ingen till en början igen tronarvingen. Istället behandlas han som vem som helst av de kringresande – med värme och många koppar kokkaffe.
Vad som följer är en levande och vibrerande berättelse om kulturkrockar, och kulturmöten. Den stillsamma och reflekterande prins Eugen följer färgdoften till ett av rummen, där yvige konstnären Brokiga blad – eller artisten Herman Andersson som Lydia säger – håller till. Med kärv röst deklarerar han att konstpubliken inte vill bli förvirrad, tavlor ska vara enkla och bara innehålla två sorters träd. Prinsen och luffarkonstnären förenas i samtal om konsten och livet. Hur lyckas Brokiga blad måla så snabbt? Och är prins Eugens konst mer värd, bara för att hans ek sakta växer fram under penseln?
"När prinsen kom till byn" är en fri tolkning av "I Brokiga blads vatten". Vid första anblick går det att påpeka att ännu en Lindgrensk berättarföreställning kanske inte är särskilt nyskapande, vid andra anblick struntar du i det för "När prinsen kom till byn" värmer så intensivt i midvinterkylan. Och produktionen i sig är faktiskt just det – nyskapande. Det går att dra paralleller till förra årets fantastiska "Glupahungern" med Ellenor Lindgren. Inte i berättelsen i sig, för där "Glupahungern" var vacker och mörk är istället "När prinsen kom till byn" ofantligt mysig, rolig och hjärtevärmande. Men precis som i "Glupahungern" står Linda Tubler för scenografin, och en förtrollande lek med ljud och ljus kastar oss rätt in i Brokiga blads tavlor.
I kombination med Gunnar Eklunds livfulla, engagerade och humoristiska persongalleri lämnar du Västerbottensteatern med ett leende.