Få vet nog egentligen så mycket om personen Selma Lagerlöf, annat än hennes liv på Mårbacka gård i Värmland och det faktum att hon långt efter sin död fick pryda den numera före detta tjugolappen. Men bortom sådana små detaljer fanns en person med mycket stark vilja och åsikter, vilket på något sätt även speglat hennes författarskap.
I föreställningen "Selma!" vankar Selma Lagerlöf (spelad av Margareta Niss) runt på sin vind. Hon har hunnit bli gammal och har återvänt till barndomshemmet Mårbacka som hon tack vare sina framgångar kunnat köpa tillbaka. Miljön på vinden får henne att minnas stunder ur sitt innehållsrika liv och många av dem innehåller fadern Erik Gustaf Lagerlöf. En man hon, likt alla andra män, hade en ansträngd relation till men samtidigt mycket känslosam och kärleksfull.
Känslosam är också ett ord som beskriver hela pjäsen väldigt bra. För i sin gestaltning lyckas Margareta Niss ge rättvisa åt en energisk, men mycket egen individ. En person som ibland inte alls var så varmhjärtad utan kanske till och med självupptagen vilket hennes "andra fru" Valborg fick stå ut med då den stora kärleken Sophie kom först. Men Selma Lagerlöf var även en person utan rädsla för det patriarkala och ojämställda samhället och det var inte sällan hon sa ifrån eller ville vara med och förbättra.
Regissören och manusförfattaren Anna Söderling har använt bevarade brev och nedskrivna dagboksanteckningar av Selma Lagerlöf som grund. Dessa och Margareta Niss skådespeleri blir en oslagbar och mycket värmande kombination. Det bjuds dessutom på humor i sin enkelhet som lyfter hela monologen.
"Selma!" varvas också med moderna svenska jazzlåtar, skrivna långt efter Selma Lagerlöfs tid, men på något sätt blir kombinationen ändå given. Allt är mycket väl genomtänkt och gjort med stor beaktning till författaren.
Ska du se en pjäs i år så hoppas jag att du väljer denna.