Premiärnerver. Ikväll har "Fishtank mama" premiär. "Vi kommer turnera i länet, men föreställningen på Nordanå blir nog maffigast", säger Saga Esterstam. Foto: Maria Wallin.
Nordanåteaterns scen kommer ikväll att fyllas av Mackan, Kimme, reflektioner, musik men framförallt Saga Eserstam och Ellenor Lindgren. De utgör teatergruppen Bartolinis, och när Norran träffar dem i Rivhusets lokaler arbetar de intensivt med att alla detaljer ska sitta.
– Det är en del tragglande just nu. Men det känns kul, snart är det dags, säger Saga Eserstam.
Idag har nämligen "Fishtank mama" premiär. Det är Saga och Ellenors tredje föreställning under rubriken "Fishtank", och precis som de tidigare innehåller den humor, alteregon och en hel del samhällskritik.
– Det är tre fristående delar, och nu tar vi oss ann föräldraskapet. På många sätt är det bland det svåraste, det är något vi är mitt uppe i själva. Och eftersom vi är mammor så blir det mycket ur den synvinkeln, säger Ellenor.
Där syns Mackan och Kimme, som funderar kring föräldraskapet. Där dividerar Skellkvinns, en samling väldigt nasala damer, om det är klokt att operera könet. Och där finns mycket av både Saga och Ellenor, gestaltat i musik, monologer och film.
– Den handlar om tankar, problem, tillkortakommanden. Om att skaffa barn och allt runtomkring. Våra tidigare föreställningar med samma karaktärer, "Fishtank 5:2" och "Fishtank till salu", har kretsat kring kroppshets och konsumtion, samhällsproblem som i allra högsta grad återfinns i föräldraskapet, säger Saga.
Idag är det åttonde mars, en dag då det marscheras för kvinnors rättigheter på många platser runt om i världen. Det är ingen slump att "Fishtank mama" har premiär samtidigt.
– Det är den bästa, och viktigaste, dagen. Vi vill med vår föreställning fira mammaskapet, fira kvinnor överlag, säger Ellenor.
De pratar om hur det finns så många regler, så många rätt och fel, för mammor. De pratar om hur förlossningsvården fortfarande är undermålig, att det är en risk att föda barn.
– Jag minns att jag efter att ha fött mitt barn gick runt på stan och tittade på kvinnor och tänkte: du har fött barn, och du med. Fy fan vilka hjältar vi är, säger Ellenor.
– Ja, vi får inte glömma att det är med livet som insats än idag, även fast vi bor i ett så säkert land. Det är bland det farligaste vi gör, fortsätter Saga.
Teater Bartolinis har funnits sedan 2011. Gruppen föddes ur en längtan att säga något, och lyfta hjärtefrågor. Sedan dess har de producerat, skådespelat och skrivit sju olika föreställningar, där alla på ett eller annat sätt bottnar i feminism.
– Det är en grundförutsättning, något som genomsyrar allt. Vi är en feministisk teaterduo och genom att bara vara de vi är tycker jag att vi manifesterar feminism – vi gör allting själva, vi erbjuder berättelser berättade av kvinnor, säger Ellenor.
Ideologins närvaro i verken är mer kropp än teori, mer en konstant ram, en stabil grund att alltid vila mot.
– Det blir så uppenbart att det behövs när vi till exempel gör våra grabbiga karaktärer. Jag fick en kommentar om att "Varför är hon så ful?" när jag spelade en kille, och jag tänkte bara: Men det är ju så här jag ser ut? Utan smink och klädd i bekväma kläder, det är bara jag. Och visst måste jag få se ut så utan att bli kallad ful, säger Saga.
Att vara ett feministiskt teaterkollektiv i en mansdominerad värld tror de behövs. För hur ser egentligen teatervärlden ut, om vi tar på oss genusglasögonen?
– Det är som att man ständigt kommer på sig själv med att be om ursäkt. Att jag presenterar mig som skådespelare, och säger något luddigt om att jag till viss del också producerar. Vadå till viss del? Vi är manusförfattare, vi är skådespelare, vi är allt, säger Ellenor.
– Om man tittar på många manliga teaterregissörer så kliver de in med en självklar pondus, något vi inte får lära oss. Och vi ska inte ens tala om humorscenen. Hur många kvinnliga komiker finns det, hur många ges plats? Inte många alls, fortsätter Saga.
Bra kultur ska röra om, röra upp och i slutändan förhoppningsvis förändra, menar de.
– Teater är som bäst när den ger publiken en riktig tankeställare, när det är en käftsmäll. Det hade varit fantastiskt om "Fishtank mama" blir precis det, säger Ellenor.
Teater är som bäst när den ger publiken en riktig tankeställare.
Representation. Ellenor Lindgren och Saga Eserstam, duon bakom Teater Barolinis, tror att det är livsviktigt att lyfta andra kvinnor. Foto: Maria Wallin .