Som barn älskade Ivanir Sibylla Hasson att sjunga, men så hände något som innebar att sången lades på hyllan. Det var starten på en nedåtgående spiral.
– Min röst blev avstängd, jag förlorade mitt uttryck och det kastade mig in i en destruktiv fas i mitt liv. När jag sedan hittade tillbaka till sången så insåg jag hur viktigt det faktiskt är att ha tillgång till sin kreativa kraft, säger hon.
Det är också där, i den omtumlande relationen till sången, som berättarföreställningen "Asfaltshuldran" tar avstamp.
– Den är självbiografisk, men jag väver samman det som hände mig med sagor och äventyr. För mig handlar mycket av berättandet om att visa på hur sagor på många sätt speglar våra egna liv. De ger hopp och tid för reflektion. Jag tycker om att undersöka hur det mytiska påverkar våra liv, säger hon.
Ivanir Sibylla Hasson har jobbat med berättande i olika former i över 30 år och är nu bosatt i Norge. Ofta är det just folksagor och myter som får ta plats i hennes historier.
– Som konstnär handlar mycket om att hela något inom mig själv, och berättandet är ett verktyg.
Under Berättarfestivalen 2018 var hon en av programpunkterna, och nu återvänder hon till bygden. Ikväll intar hon Jörns bibliotek med "Asfaltshuldran".
– Det var jättefint att besöka Berättarfestivalen, jag ser väldigt mycket fram emot att komma tillbaka.
På fredagen och lördagen håller hon en workshop i berättande i Skellefteå för deltagare kopplade till Berättarföreningen eller kulturprojektet "Lyssna på oss" som pågår i Jörn.
– Jag hoppas på att inspirera. I workshopen fokuserar jag mycket på det som "Asfaltshuldran" handlar om – att väva samman våra egna historier i sagorna, säger hon.