Inga gränser. Dialekter och fördomar skruvas till sin yttersta spets i "Till häst genom Västerbotten.
Västerbotten är ju som sagt berättarnas län. Känns det bekant? Eller kanske till och med uttjatat vid det här laget? Det är i och för sig inte särskilt relevant, för hur vi än vrider och vänder på påståendet så går det bara att konstatera. Västerbotten är ett län där berättandet har varit en tradition i sekel. Kanske till och med längre än vad Bröderna Grimms sagor funnits, det vill säga 200 år.
Duon Olof Wretling och Sven Björklund, mest kända för att utgöra ena halvan av humorgruppen Klungan, ville ta vara på länets berättelser och samtidigt utmana Grimm-bröderna. För kan Tyskland så kan väl ändå Västerbotten, ungefär. Under en sju månader lång färd från hästryggen färdades de mellan samhällen, städer och byar i länet och i takt med milen de red blev berättelserna bara knäppare. Och knäppare.
För att föreviga det hela dokumenterade de resan som senare blev boken "Till häst genom Västerbotten"där till och med det beviljade anslaget för att genomföra projektet finns med. Däremot är det nog klokast att läsarna tar siffrorna och handlingarna med en stor nypa salt. En sådan lång resa och spännande bok förvandlades sedan till en föreställning, även om Sven Björklund och Olof Wretling väljer att kalla det för ett författarsamtal.
Publiken får lyssna till duons upplevelser från resan och smakprov på de berättelser som finns i länet. Bland annat återberättar Olof Wretling en historia om hur inavel varit högst eftertraktat i Sikeå och Sven Björklund utgör en man i Åmsele som var radiostyrd av utomjordingar i 17 år. Och i Marsliden kan invånarna skryta med en alldeles egen berättelse om Rödluvan och Vargen.
Den som lyssnat på "Mammas nya kille" med Klungan lär inte bli besviken på "Till häst genom Västerbotten". Fördomarna eller sägnerna om hur det är och varit att växa upp i Västerbotten är förvridna till det yttersta. Lägg därtill imitationer av vårt läns dialekter som känns helt bisarra men lika gärna kunnat tillhöra valfri mormor eller granne. Det är skoningslöst, men samtidigt fantastiskt roligt. Extra kul är det också, så klart, att föreställningen och boken handlar om ens eget län. För även om "Till häst genom Västerbotten" spelats i bland annat Stockholm för utsålda hus kan inte (för att låta som en sann västerbottning) utomstående förstå det komiska till fullo.
"Till häst genom Västerbotten" är en relativt enkel uppsättning där Olof Wretling och Sven Björklunds galenskaper och högst tvivelaktiga berättelser får stå i centrum. Det förstärks i sin tur med projektioner av fotografen Elin Berges poetiska bilder från humorduons resa och precis de danssteg du själv skulle använda för att illustrera breakdance.
Fördomarna eller sägnerna om hur det är och varit att växa upp i Västerbotten är förvridna till det yttersta.
Mycket fiktion. Huruvida Olof Wretling och Sven Björklund verkligen tog del av några berättelser, eller red för den delen, går att ifrågasätta.