För tolv år sedan förändrades hela Jennie Thorgrens tillvaro, när sonen Jimmies hjärtfel upptäcktes. Nu är hon aktuell med boken "Jimmies bok".
Det har gått sex veckor sedan lilla Jimmie kom till familjen Thorgren i Kvarnåsen. Sommaren är i antågande och bilen ska packas, för snart ska mamma Jennie, pappa Johnny och barnen ge sig ut på en efterlängtad bilsemester söderut. Först väntar bara en rutinkoll på Norsjö hälsocentral, där hushållets nykomling ska mätas och vägas. Väl på plats är det något som inte stämmer, men läkaren kan inte riktigt sätta fingret på vad. Jimmie kallas någon vecka senare till Skellefteå lasarett, för säkerhets skull.
Där förändras allt.
– Det var Jimmie, jag, och hans två äldre bröder som var där, vi tänkte att det skulle gå fort. Men istället blev Jimmie och jag inlagda. De tog prover hela natten. Och jag undrade konstant vad det var som hände, för allt såg ju bra ut, eller? säger Jennie Thorgren.
Plötsligt kommer beskedet: Jimmie har ett förstorat hjärta som orsakats av en förträngning på aortabågen och läget är kritiskt. Jennie sätter sig med sitt barn i ett ambulansflyg till Göteborg.
– På torsdagen hade jag ett friskt, glatt barn, och på fredagen hade jag ett som var dödssjukt. Hur tar man in det?
I Göteborg ställs hon inför ett beslut som är varje förälders mardröm. Utan operation kommer Jimmie att dö inom någon vecka. Med operation finns möjligheten till ett bra liv, men den kan också innebära döden.
– Beslutet blev en operation. Jag kommer aldrig glömma känslan just innan operationen ägde rum. Hur jag bytte hans blöja och tänkte "Är det här sista gången jag gör det?", hur jag kramade honom och inte visste om jag någonsin skulle få göra det igen. Att lämna över sitt barn till en narkosläkare, för att sedan se hur dörrarna till operationssalen stängs, det går inte att sätta ord på den känslan.
När Jimmie föddes bodde familjen i Kvarnåsen, men nu har de flyttat in till Norsjö. Idag är Jimmie helt frisk.
Många år har passerat sedan dagen då Jimmie opererades. Idag är han tolv år gammal och fri från komplikationer, men hans historia hade lika gärna kunnat sluta betydligt dystrare. Om inte läkaren i Norsjö hade skickat en remiss till Skellefteå lasarett hade Jimmie troligtvis dött under semesterfärden som familjen hade planerat, den där sommaren när allt hände.
Nu har Jennie Thorgren samlat ovissheten, hoppet och sorgen i debutromanen "Jimmies bok". Efter att hon hittat sina gamla dagboksanteckningar från den omskakande tiden bestämde hon sig: det här ville hon skriva ned, för att kunna svara på Jimmies frågor när han blev större och började undra över sina ärr på kroppen.
– Jag väntade tills Jimmie var stor nog att säga ja eller nej innan jag lämnade in mitt manus, för det handlar ju mycket om honom. Jag skulle bli överlycklig om jag kan hjälpa någon som är i samma situation, någon som är i början av sin hjärtebarnsresa.
"Jimmies bok" är ärlig och direkt, och mycket kretsar kring hur det var att komma hem till Norsjö och återgå till ett normalt liv efter att ha varit en hårsmån från att förlora sitt barn.
– I stunden stängde jag av och tog på mig stridsutrustningen, det var jag och han mot världen. Det var efteråt jag rasade ihop. Jag slutade sova på nätterna och gick runt och kollade så alla barnen andades. Sedan begravde jag mig i arbete och skaffade en övernattningslägenhet i Lycksele. Jag klarade inte av att vara hemma. Allt detta ville jag skildra, för att på något sätt förmedla att alla gör vi vårt bästa i stunden.
Vändningen kom några år efter operationen. Hon satt ensam i ett hotellrum i Stockholm, där hon tillfälligt befann sig för att gå en utbildning. Tårarna började rinna, hon kunde inte sluta gråta.
– Det kom bara över mig: vad håller jag på med? Allt jag älskar finns i Kvarnåsen. Jag sa upp min övernattningslägenhet och återvände hem, på riktigt. Att skriva om allt detta har varit som terapi för mig, jag har gråtit och skrivit samtidigt. Det var som att återvända ner till Göteborg, men det var också en viktig del av att bearbeta det som hänt.
Om en månad fyller Jimmie 13 år. Han går på regelbundna kontroller, men hjärtat klappar som det ska och han är friskförklarad.
– Det vår familj har varit med om, det går inte att beskriva för någon som aldrig upplevt det. Det är det absolut värsta. Men varje dag föds sex barn med hjärtfel i Sverige, så vi är inte unika. Kanske kan någon annan förälder finna lite hopp i "Jimmies bok", säger Jennie Thorgren.