Elsy Salomonsson arbetade 1970-1980 som barnmorska i Tunisien.
Elsys föräldrahem i Lossmen, som byggdes 1850 och som också fungerade som skola för barnen i Lossmen och Kalvträsk, äger numera Samira Bouabana. I sommar handlar det bland annat om ett renovera fönstren.
– Här har jag tillbringat somrarna sedan jag var barn, berättar hon.
I huset hade Elsy Salomonsson samlat alla dokument från ett helt arbetsliv som barnmorska. När Samira började gräva bland dem föddes idén om att göra en bok av dessa minnen. Sagt och gjort, så blev det, och i juni släpptes The Midwifes Archive vid ett event på ett galleri i Stockholm.
– I höst blir det också ett boksläpp nere i Tunisien, säger Samira som arbetar som verksamhetsledare på The Cell i Stockholm.
Samira Bouabana hittade mycket användbart till boken bland sin mammas sparade material.
The Cell, som öppnade i april i år är en scen för life science som utforskar gränsen mellan teknik och mänsklig existens genom vetenskap och konst. Bakom satsningen står Tekniska museet.
Dessförinnan arbetade Samira under tio år som programansvarig för visuell kommunikation på Beckmans designhögskola.
Boken The Midwifes Archive.
Det här med böcker är inget nytt för henne. I bagaget har hon sedan tidigare, tillsammans med en desigkollega, producerat tio skrifter om kvinnor runt om i världen som designat byggnader och konstverk, varit tidningsredaktörer och formgivit reklam.
Men nu tillbaka till Elsy som den nya boken handlar om. Hon kom till världen 1933 och växte upp i Lossmen. Hon utbildade sig först till folkskollärare, sedan till sjuksköterska och den utbildningen byggde hon på för att kunna arbeta som barnmorska. Elsy arbetade sedan som barnmorska i Sverige.
"Rättvisefrågorna fick mamma med sig hemifrån bland annat via Lossmen-Ekträsk-konflikten 1924–1931 som var Sveriges längsta lockout", berättar Samira Bouabana
– En intressant aspekt på yrkesvalet är att hennes moster Jenny Björkman var en av Skellefteå stads första utbildade barnmorskor.
Samira berättar att Elsy ända sedan ungdomen haft ett intresse för internationella frågor och ville se en mer rättvis värld.
– Rättvisefrågorna fick hon med sig hemifrån bland annat via Lossmen-Ekträsk-konflikten 1924–1931 som var Sveriges längsta lockout, berättar Samira.
En illustration som Elsy Salomonsson använde i sin undervisning.
1970 fick Elsy Salomonsson möjlighet att via den svenska fredskåren arbeta som barnmorska på landsbygden i Tunisien där det fanns stor brist på sådana.
– I Tunisien satsades det då hårt på att bygga upp hälsovården i landet och skapa ett bättre liv för den moderna tunisiska kvinnan.
Förutom att arbeta som barnmorska handlade det också en hel del om att utbilda tunisiska barnmorskor.
I sommar renoverar Samira Bouabana huset som byggdes 1850.
– I boken framkommer det att hon hade höga ambitioner. Hon var ganska självkritisk till sitt arbete i Tunisien och insåg att det var svårt att ändra det hierarkiska system som gällde inom hälsovården i landet.
I Tunisien träffade Elsy konstnären Habib Bouabana och 1975 föddes dottern Samira. Familjen blev kvar i Tunisien till 1980 när de valde att flytta tillbaka till Sverige och Stockholm där Elsy fortsatte att jobba som barnmorska.
Elsy Salomonsson föddes 1933 och växte upp i Lossmen.
– Efter att mamma gått i pension arbetade hon också två år med utbildning av barnmorskor i Kambodja.
I boken har Samira på ett nyskapade sätt med en designers estetiska ögon placerat innehåll som hon hämtat från hundratals broschyrer, foton och personliga anteckningar som Elsy samlat på sig under sin tid som barnmorska i Tunisien.
– I boken vill jag ge läsaren möjlighet att dyka in i den diskussion och det bildspråk kring kvinnors kroppar, sexualitet och reproduktion som gällde i Tunisien som en ny självständig nation, avslutar Samira Bouabana.
Samira Bouabana med Lossmenträsket i bakgrunden