Sanne Salomonsen tycker att svenskarnas danska är lite så där: De blandar danska ”bandeord” med ”kærlighedserklæringer”, säger hon med ett gapflabb.
Sanne Salomonsen hoppade av skolan när hon var 15 år för att satsa på musiken och har sedan dess stått på scenen: ”Musiken är mitt liv och livet mitt arbete”, säger Danmarks rockmormor som nu medverkar i tv4:s ”Så mycket bättre”.
– Jag blev väldigt glad över frågan, för det känns som ännu ett erkännande av mig, som internationell artist, att jag får vara med i ett stort folkligt musikprogram i Sverige. Att ni fortfarande vill höra mer om mig, mitt liv och min musik, säger Sanne och ler sitt soliga leende.
Vi möts mitt under inspelningen, en varm sommardag i juni. I gänget av artister är det ”rockens dronning” som med sin uppenbarelse och ”stjernestatus” tar och ges en särskild plats i gänget. Hon syns, hon är vänlig och hon är vansinnigt begåvad.
Hennes musikaliska rötter kommer från The Sneekers som blev hennes plattform för att forma sin röst, låtar och artisteri. Mycket tack vare Sneekers blev hon även ett namn i Sverige. Under 1985-1992 var hon gift med svenska sångaren, gitarristen och kompositören Mats Ronander, som hon även har en son tillsammans med. Vilket gjort att hon de senaste 40 åren pendlat mellan Sverige och Danmark.
Hennes musikaliska rötter kommer från The Sneekers som blev hennes plattform för att forma sin röst, låtar och artisteri.
Hur är dina känslor för Sverige?
– Ha, ha jag har känt mig som svensk i många år och känner mig som en del av Sverige. När jag är hemma i Danmark kallar de mig för en ”svensk-pige”. För de vet att jag nästan alltid är i Sverige.
För 17 år sedan drabbades du av en stroke och blev borta en stund från scenen. Hur mår du i dag?
– Jag mår bra. Men jag kysste döden. Min balans är ännu inte bra trots att det är länge sedan. Jag kan inte spela piano eller gitarr längre. Efter min blodpropp så samarbetar min vänster hand inte med hjärnan längre. Det är en sorg. Men trots det så känner jag mig nästan lika stark i dag som när jag blev sjuk. Nu vill jag fokusera på allt jag kan göra. Vara positiv och glädjas åt livet.
Så mycket bättre 2023. I gänget av artister är det ”rockens dronning” som med sin uppenbarelse och ”stjernestatus” tar och ges en särskild plats i gänget.
Under inspelningen har jag hört hur de andra medverkande går och härmar din danska. Hur sköter sig Skelleftesångaren Pär Wiksten med danskan?
– Jag tycker att den rätar upp sig lite mer och mer, säger Sanne och böjer sig fram och viskar:
– Han och de andra vill imponera lite på mig med att de kan ”tale dansk”. Deras favoritord är ”for helvete” och ”min skat”. Alla svenskar säger samma sak. De blandar danska ”bandeord” med ”kærlighedserklæringer”. Nu pratar jag skandinaviska annars skulle ingen förstå vad jag säger.
Så Mycket Bättre 2023:
Ovan fr v Mapei, Staffan Hellstrand och Peg Parnevik. Främre raden fr v Pär Wiksten, Omar Rudberg, Sanne Salomonsen och Ellen Krauss.
Ni har spelat in alla avsnitt. Så även om tittarna ännu inte mött Pär Wiksten, frontsångare i Skelleftebandet The Wannedise, så har du hunnit göra det. Vad är din relation med The Wannadies musik?
– Jag ser dem som ett skandinaviskt punkpopband. Hela Pärs attityd är så mycket mjuk punk. Det är rock'n'roll och så spelar han rått. Han är väldigt autentisk, en ärlig musiker. Jag uppskattar det faktum att Pär ser personerna runt omkring sig. Sedan är han ju ”let flyttes” (lättrörd). Det tycker jag är ganska fantastiskt. Det visste jag ikke att han är en så mjuk man. Det är ovanligt och vackert.
Du har även varit med i den danska versionen av ”Så mycket bättre” som heter ”Toppen af Poppen”. Vad tycker du det är för likheter och skillnader i det svenska respektive det danska programmet?
– Det svenska är faktiskt inte så likt det danska. För den danska versionen har inte så mycket verklighet i sig. Det är mycket mer musik och folks musikaliska berättelser. Inte så mycket om personliga tragedier. Men här är det väldigt närgånget, man lär känna varandra.
Hur har din upplevelse av ”Så mycket bättre” varit hittills?
– Allt är så fyllt med hemlighetsmakeri. Ingen får krocka med den andra då allt ska vara ett ”overraskelsesmoment”. Så allt är verkligen hemligt för att de vill ha kameran på och fånga vår första mer ärliga reaktion. Det ska vara dokumentärt och det måste jag säga att det verkligen blivit. Nästan ”pinligt” ibland.
Sanne skruvar lite på sig, slänger med sitt blonda hår och tar ett bloss på sin vejp.
– Det har bitvis blivit mycket känsligt. Jag kan säga att en av kvällarna var lite pinlig. Många var trötta eller övertrötta efter att ha festat lite för mycket på natten. För även om man är ung kanske man måste sova emellan. Stundvis gick allt lite sönder när vi satt där inne vid bordet.
Sanne Salomonsen medverkar i den svenska mellodifestivalen 2005 med ”Higher Ground”.
Kan du ge exempel på när det blir pinlig?
– När det blir en blandning mellan att tolerera och skryta. Känsliga historier kommer ut, från personer som bevisligen inte mår så bra. Sedan står de, som skalat av sig, och sjunger. Det kan bli för ”meget”, för alla.
Sanne tar en paus och dricker lite vatten. Staffan Hellstrand kommer förbi och de pratar en stund med varandra. När han går följer Sanne honom med blicken.
– När jag pratade med Staffan sade han något som jag blev väldigt berörd av. Han har väl gjort 14 eller 17 album och för varje album försöker han att bli lite mer unik. Staffan tänker att han måste bli mer särskild. Men ”I så mycket bättre” får han skapa det som är han själv. Det är fint.
Sanne Salomonsen har underhållit sin publik i nära på sju decennier, överlevt en stroke, fått uppleva en musikal baserad på sitt liv, legat på de svenska poplistorna och turnerat oändligt många mil.
Har du fått vara dig själv?
– Ja, det är det underbara med det hela. Du tolkar genom att vara dig själv. För när du har bestämt dig för en låt måste du göra den personlig. Det kan du göra på många olika sätt, någon skriver om texterna eller byter språk. Jag använder ofta min röst som ett instrument eftersom jag kan frasera som en gitarrist. Så jag bestämde mig för att göra melodierna lite annorlunda. Men jag har mycket respekt för kompositionerna som de är. Så länge det är ett bra beat så sjunger jag bara som mig själv ovanpå det.
Det ryktas om att du i ett kommande program gör en version som troligtvis kommer att bli en riktig hit.
Är du nöjd med din medverkan?
Sanne försöker svara men skrattar så mycket att folk runtomkring henne också börjar skratta. Efter en stunds skrattfest så kommer ett kortfattat svar på frågan.
– På det stora hela tycker jag att det gick ”meget godt”.
Är det någon här som du kommer fortsätta att hålla kontakt med?
– Jag måste i alla fall höra Ellen Krauss på scenen. Sedan är det så att vi är ett resande folk. Vi är alltid på bussar eller flygplatser, vi är ständigt på väg någonstans. Hemma i mitt hus, står det alltid två fulla koffertar. En som är resklar och en som jag inte hunnit packa upp. När man lever ett liv som detta är det svårt att ens hinna med sina närmaste. Det är artistens villkor.