Det är något särskilt med att kliva in i en replokal. Doften, kaffekopparna, alla högar med trassliga kablar och anteckningar som ligger utspridda på golvet. Här i det privata rummet, sker övandet, före mötet med publiken.
I dag gasar solen på med värme, alla fönster är öppna och koncentrationen är tät. Miriam Bryant sitter på en stol och pluggar text från sin mobil, trummisen visualiserar en rytm i luften med sina trumpinnar, blåset värmer upp lungorna och gitarristen kollar in sina anteckningar samtidigt som han stampar en ljudlös takt med foten på heltäckningsmattan.
Bakom gäng med klaviaturer står basisten och Skelleftebon Johan Ivansson. Han är ansvarig för backtracks under denna turné.
– Jag är ansvarig för att klicka i gång alla låtar och att körer, effekter och bakgrunder fungerar som de ska.
De har repat sedan tidig morgon. Inga pauser. Möjligen en snabb kaffe på stående fot och när de andra i lokalen går loss på godisskålen, för att få ny energi, står Johan kvar och programmerar in ljud. ”Han är Sveriges bästa basist”, ropar Miriam Bryant från fikarummet.
– Tack, säger Johan och skrattar.
Han har fått med sig intresset för musiken från barndomen i Ursviken. Både hans mamma och pappa spelar flera instrument och sjunger. Att spela var en del i vardagen.
– Vi har alltid haft mycket musik i familjen. Jag var tolv år när jag började att spela bas på kulturskolan för Björn Hägglund. Vi fick lära oss att spela ett instrument under skoltid. Sedan gick jag musikgymnasiet på Anderstorpskolan i Skellefteå. Det var en bra grund. För det har alltid en dröm för mig att jobba med musik. Mina barn har också fått med sig närheten till musiken. Vi lyssnar jämt på musik och de sjunger och skrålar mest hela tiden.
Att få med sig musiken hemifrån och att få tillgång till en estetisk utbildning säger Johan är en starkt bidragande orsak till att han i dag kan arbeta heltid som musiker.
Branschen är tuff och många är kallade men få är utvalda. Men Johan är en av dem som lyckats. Han är en flitigt använd basist och även en rutinerad kapellmästare, bland annat för livebandet som kompar artisterna i Idol. För att lyckas handlar det om tillfälligheter kombinerat med skicklighet menar Johan.
– I princip handlar det väl om att man syns någonstans, gör ett bra jobb och någon ser det och så får man frågan om att jobba igen. Har man tur så får man ett bra rykte. Man ska vara pålitlig, för det är en liten bransch. Du ska också kunna bidra med idéer till det musikaliska.
Bevisligen kan Johan både spela och komma med idéer. Turnélivet är också bekant för Johan då han stått bakom både Molly Sandén och Tove Styrke. Många tv-galor har det också blivit. Men han kan inte riktigt bestämma sig för vad som är roligast.
– Det flyter ihop väldigt mycket. Någon gång kan man ha spelat för 5-20 personer och allting har känts rätt och man vill bara fortsätta. Sedan kan man spela för flera tusen och bara vilja gå hem för att det inte var kul.
Om bara en vecka flyttar Johan med familjen hem till Skellefteå. Han och sambon Karin har köpt hus i Ursviken. På gården har hans far isolerat ett gårdshus som ska bli Johans musikstudio. En ny tid i livet ska utforskas.
– Det är inte utan ambivalens. Men vi tänker att vi ska ge det en chans. Vi kommer från Skellefteå båda två och vill på något sätt ta reda på om det kan vara något för oss. Vi provar. Men vi har ju köpt hus så vi gör det fullt ut. Min sambo jobbar med scenkonst och kommer att jobba på distans. Vi får se hur det kommer att gå. Jag ska turnera i sommar och göra Idol i höst. Så vi får ta det som det kommer.
Repet drag igång, Johan tar en snabb klunk vatten. Det är varmt. En grabb går runt och tar upp beställningar på pizza som ska förtäras på plats i fikarummet. Ingen tid får slösas, timmarna i replokalen är heliga. Snart ska de möta publiken och recensenter.
Johan checkar in att alla är redo före han drar igång nästa låt. Sedan öser alla på.
Den elfte augusti kommer de till Skellefteå.