Hon firar tioårsjubileum som egen företagare i år, men Hanna Karlzon kan nästan inte fatta att ett helt decennium passerat. På ett sätt har tiden gått långsamt, för periodvis har det varit väldigt mycket jobb, förklarar hon. Samtidigt har åren också rusat förbi.
– När man jobbar med det man verkligen tycker om kan det vara svårt att säga nej till uppdrag eller lägga ner pennan när arbetsdagen är slut. Fast jag har ändå blivit bättre på det med åren, säger Hanna.
Den första idén, den som gjorde att hon fick en kontorsplats på Krenova för tio år sedan, var att sy kläder och trycka egna mönster på dem. Föräldrarna i Burträsk drev ett reklamföretag när Hanna växte upp, så hon kände sig hemma med både företagandet och det kreativa hantverket.
– Att göra kläder är tidskrävande så jag började att fokusera enbart på tecknandet och gjorde lite allt möjligt.
Instagram har också varit ett viktigt skyltfönster, och till viss del är det tack vare sociala medier som den första målarboken blev verklighet. Hanna hade faktiskt funderat på att göra en målarbok tidigare, men det var innan trenden hade dragit i gång på allvar, så till en början var ingen intresserad.
– När jag fick det där samtalet från förlaget hade den första målarboken för vuxna nyligen kommit ut.
Det tog ungefär ett halvår att bli färdig med Dagdrömmar som består av 96 sidor med detaljrika illustrationer.
– Jag fick bestämma det mesta själv och ville att det skulle vara en lyxig känsla över boken. Jag visste inte alls hur den skulle tas emot men den sålde ju otroligt bra och finns i dag på tio olika språk, berättar Hanna.
Hon vet inte riktigt hur många böcker hon sålt totalt världen över, men det handlar om ungefär 700 000, vilket är ett svindlande antal. Genom åren har Hanna släppt ett par nya böcker per år och alltså skapat många hundra illustrationer. Eftersom böckerna har olika teman har det ändå inte varit särskilt svårt att hitta inspiration tycker hon.
– Det hjälper också att ha nördiga intressen, förklarar Hanna och skrattar.
En målarbok för barn har det också blivit och i april kommer barnbok nummer två, denna gång på temat rymden. Den gjorde hon till största delen färdig före sjukdomen som kommit att förändra mycket i tillvaron. Hanna berättade tidigt, på både sin hemsida och sociala medier, att hon drabbats av en hjärntumör. Det fanns liksom ingen anledning att mörka det, menar hon och rycker på axlarna.
– Jag fick beskedet bara några veckor innan jag skulle släppa en ny bok och var tvungen att förklara varför det inte skulle bli något av med de förbeställda signerade exemplaren. Jag gör precis allting själv, att bli sjuk är alltid ett problem, men det känns som att det kan bli extra komplicerat om du är ensamföretagare.
Så här i efterhand har hon funderat om det funnits tecken som hon inte uppmärksammade, men hon hade jobbat mycket under en period och tänkte inte att trötthet eller huvudvärken som kom nu och då kunde handla om en hjärntumör. Kanske hade de inte heller med varandra att göra. Tumören upptäcktes efter att Hanna drabbats av ett anfall. Lyckligtvis var hon hemma och maken kunde omedelbart ringa efter ambulans. Själv minns hon bara att hon vaknade upp på sjukhus.
– Det går inte att beskriva hur det kändes, att få den diagnosen. Hela mitt liv rämnade framför mig, framtiden sopades bort på en sekund, och inget har blivit detsamma sen dess. De första månaderna var otroligt jobbiga, jag befann mig som i en dimma. Man försöker tänka att allt är som vanligt, som förr. Det är ju inte det, men konstigt nog blir det en vardag även när man är sjuk och jag uppskattar det, det där vardagliga.
Några månader efter diagnosen blev det operation, en vaken eftersom tumören sitter nära talcentrum i hjärnan. Delar av tumören togs bort, men inte hela, och i dag går Hanna på kontroller var tredje månad. Varje positivt besked, att tumören inte har växt, är en enorm lättnad, men att leva sitt liv i tremånaderscykler är svårt på så många olika sätt, speciellt om man är en person som gillar att planera tillvaron och ha kontroll, förklarar hon.
– Jag har fått mycket hjälp av en kurator på sjukhuset och även med rehabilitering, något jag är tacksam för, men nu har det gått ganska exakt ett år sedan min operation och jag har börjat känna att jag vill lägga energin på andra saker också, på rätt saker. Eftersom jag inte orkar lika mycket som förut på grund av hjärntrötthet måste jag prioritera på ett annat sätt. Ett möte på sjukhuset, till exempel hos psykolog eller annat, kunde göra mig så utmattad att jag fick stanna hemma och sova i dagar efteråt, så nu minimerar jag sjukhusbesöken och försöker i stället att lägga min tid på att vara med familjen, jobba och träffa vänner.
En av de saker som kommer högt upp på listan är att jobba. Att få sjunka in i skapandet, vid skrivbordet i ateljén i Kreativ Kollektivs lokaler är fortfarande så otroligt roligt, förklarar hon. För personer som lider av ohälsa av olika slag kan böckerna både ge kraft och sinnesro, och det är lite på samma sätt för Hanna.
– Många frågar mig om jag själv färglägger och det gör jag inte, men för mig fyller skapandet av bilderna samma funktion. Jag längtar efter att sitta här i ateljén, att lyssna på en talbok eller musik samtidigt som jag ritar. När jag jobbar tänker jag inte på att jag är sjuk.
Det tog ett tag innan Hanna vågade gå ut och berätta att hon jobbar på en ny bok eftersom hon inte visste om hon skulle klara av att färdigställa den. Hon arbetar bara halvtid, men högen av illustrationer har växt och nyligen släppte hon nyheten att Berättelser från Atlantis kommer ut till hösten.
– Ingenting kommer att bli som förut och jag måste försöka lära mig att leva på ett annat sätt, hitta på nya sätt att göra saker på. Det är inte lätt att acceptera, men jag försöker att ta en dag i taget och kräver faktiskt inte mycket av tillvaron nu för tiden. Att få sitta i trädgården i stugan och titta på humlor är det jag längtar efter. Eller att få sitta här vid skrivbordet och jobba. Det är sådant som gör mig glad.