Jana Kippo kliver av bussen vid E4, går mot byn och Bror som håller på att supa ihjäl sig hemma i Kippogården. Hon passerar harmynte konstnären John, begravningsfirman, hemtjänstens kontor, byborna som skvallrar, ljuger och slåss. Minnet av sin egen grymme fadren som slog och modren som tittade bort lever i fuset, jordkällaren och Smalånger. Karin Smirnoffs poetiska, råa, dialektala Kippospråk välte omkull litteratursverige 2018, med nominering till Augustpriset och hyllningskörer bland kritikerna.
En av de som slukades av Jana Kippos återvändande till Smalånger var Anna Wallmark, filmproducenten från Myckle som nu bor i Stockholm och bland annat arbetat med serier som "Top Dog".
– Jag läste "Jag for ner till bror" och blev helt förtrollad. Det är sällan det händer, att man går helt upp i en berättelse på det viset, säger hon.
Hon visste det så fort hon stängt igen boken – det här var projektet hon väntat på. Passionsprojektet.
– Det är som en biologisk klocka, jag har under en lång tid känt väldigt starkt att jag vill göra något om Västerbotten, där jag är uppvuxen. Det är en plats som i princip är oskildrad i filmvärlden, samtidigt som det finns så mycket att berätta om där. Och Karin Smirnoffs böcker har alla nyanser, det är en bra palett med människoöden.
Hon kontaktade agenten, men historien var väluppvaktad och många ville omvandla den till något visuellt. Men för bara några veckor sedan stod det klart: Filmlance, produktionsbolaget där hon arbetar, får filmrättigheterna. "Jag for ner till bror" ska bli tv-serie, och Anna Wallmark producerar.
– Det går inte att beskriva. Det är ett drömprojekt, både jättekul och utmanande. Att träffa rätt i tonen, men också att gestalta en modern kvinnlig hjälte som dessutom är väldigt komplicerad. Jag kan känna igen mig i henne, till viss del. Att stå med en fot i småstaden, och en i storstaden.
Nu väntar manusarbete, kontakter med olika tv-kanaler eller streamingtjänster, casting och till sist inspelning.
– Vi är bara i början just nu. Det måste få ta tid så att det blir riktigt bra. Det är viktigt för oss att vi har en slags samsyn kring berättelsen tillsammans med Karin Smirnoff, även om serien blir ett självständigt verk. Generellt tar det kring tre år för en serie att gå från ax till limpa. När den är klar vet vi inte, men vi känner att historien lämpar sig för ett färre antal avsnitt, säger hon.
Kipposyskonens barndomsby Smalånger är inspirerad av verklighetens Hertsånger. Är det också där, eller på någon annan plats i vår bygd, filminspelningen kommer äga rum?
– Så långt har vi inte kommit. Men det är absolut en tanke och förhoppning, att filma i Västerbotten. Jag är stolt över Västerbotten och vet hur många duktiga kulturarbetare som finns där. Jag längtar efter att nyttja mitt kontaktnät, att få jobba med gamla kompisar och kollegor, säger Anna Wallmark.
Hon flyttade från Skellefteå under sent 90-tal, efter att ha varit en del av klassiska Skelleftepop-bandet Backfish.
– Jag har hembygden att tacka för så mycket, det var där jag insåg att jag ville arbeta med film och kultur. Tv-serien skulle vara ett sätt att ge tillbaka. Det skulle vara en ära och en dröm att få genomföra detta lokalt.