På måndag avslutar Cornelia Jakobs årets upplaga av Trästocksfestivalen, då hennes spelning sänds klockan 21.00.
Sommaren 2021 har Trästocksfestivalen flyttat ut på webben för en helt livestreamad festival på grund av covid-19. I år är det 30 år sedan en grupp drivna Skellefteå-musiker tog initiativet och drog igång det som i dag är Sveriges största fria musik- och kulturfestival.
Trästocksfestivalen har pågått sedan 1 augusti och avslutas på måndag med spelning av 29-åriga Cornelia Jakobs.
Hon har, i olika konstellationer, jobbat med musik ända sedan gymnasiet.
– Efter en ganska lång sväng av spelningar med min dåvarande DJ-duo “Stockholm Syndrome” så kände jag att jag hade hamnat för långt ifrån mina rötter. Det var sjukt kul och utvecklande under resan, men jag saknade live-instrumenten, att stå i svettiga replokaler och jamma och spela med liveband. Jag har spelat i band i hela mitt liv, och det kändes som det fattades något stort och grundläggande för mitt välmående, berättar Cornelia Jakobs och fortsätter;
– Det resulterade i att jag började skriva musik enbart utifrån att jag själv skulle älska det. Jag hade skrivit i flera år, men inte riktigt lyssnat på vad jag själv ville. Det blev plötsligt extremt viktigt för mig att allt lät och kändes exakt som det gjorde inombords. Jag märkte ganska snabbt att den musiken jag ville göra inte är det som spelas på radion eller som bolagen vågar satsa på, så jag började släppa själv, utan bolag eller management.
Cornelia Jakobs heter egentligen Cornelia Jakobsdotter Samuelsson, och hon är dotter till Jakob Samuelsson i hårdrockbandet The Poodles.
Nu har hon släppt nio singlar och håller på med sitt debutalbum.
– Nu håller jag på med ett album, och försöker lära mig att man inte behöver göra allting själv. Jag försöker hitta samarbeten som känns genuina och bra. Det är kul att göra allt själv, men det resulterade också i en drygt treårig utmattningsdepression, som jag fortfarande är på väg upp från. Planen är att göra klart plattan och spela så mycket jag kan och får. Det är det bästa jag vet, men det får ta den tid som behövs för att jag samtidigt ska försöka må bra och njuta av resan här på jorden.
På måndag avslutar Cornelia Jakobs årets upplaga av Trästocksfestivalen, då hennes spelning sänds klockan 21.00. Konserten spelades in i Jörn.
– Konserten kändes dunder. Vi spelade in på Jörns tågstation som var bedårande vacker, det var strålande sol och så obeskrivligt kul att äntligen få spela igen.
Senast hon spelade i Skellefteå var på Stadsfesten 2015. Cornelia beskriver sin musikstil som någon form av naturlig mix av allt hon lyssnat på och influerats av under sitt liv.
– Det är på många sätt old-school-rockigt och energifyllt, men också svävigt och skogigt i stil med Bon Iver och Susanne Sundfor. Det är även 90-tals pop-rockig Oasis-vibb. Samtidigt är den konstant genomsyrad av min kärlek för Nina Simone och den rökiga mystiken, och min beundran för det historieberättande jag både gråtit och njutit av så många gånger genom Joni Mitchel utomjordiska sätt att uttrycka sig. Min musik uttrycker och följer mitt extremt ambivalenta känsloliv. Ibland har den hybris och är en pansarvagn och ibland är den så mörk och skir att man knappt vågar andas för man är rädd att allt ska gå sönder.
Cornelia Jakobs säger att spelningen kommer bjuda på en känslomässig resa. Konserten spelades in i Jörn.
Cornelia Jakobs har en drömsk stämma som har förmåga att flytta berg såväl som att smälta hjärtan och är på väg att sätta ett rejält avtryck på Sveriges musikscen. Hon har så länge hon kan minnas älskat musik och att använda sin röst. En stor inspiration har varit hennes pappa som är Jakob Samuelsson i hårdrockbandet The Poodles. Lilla Cornelia började gästsjunga på hans spelningar redan i sjuårsåldern och fick blodad tand.
– Jag har alltid haft väldigt nära till musiken, och blivit uppmuntrad att utforska den.
Vad kan man då förvänta sig av spelningen på måndag?
– Jag tror att det kommer bli en känslomässig resa. Det kändes där och då som att vi i bandet hamnade i någon magisk bubbla och att vi verkligen njöt av att vara helt i det. Jag hoppas att vår känsla känns igenom kameran och ljud-mixen. Vi hade ett ”golden moment” mitt i en uppbyggande vers då det swishar förbi ett tåg bakom oss i full fart och trumsetet är på väg att blåsa bort och det blir sådan extrem energi i bandet. Det ska bli fett kul att se det på måndag, avslutar hon.