I dag släpps Abbas första album på 40 år. Världen har redan fått ta del av tre av låtarna. I still have faith in you och Dont' shut me down släpptes först och kommer tillsammans med Just a notion – som spelades in 1978 och släpptes för ett par veckor sedan – att finnas med på albumet Voyage. Under nästa år kommer publiken att kunna se Agnetha, Björn, Benny and Anni-Frid uppträda i form av virtuella avatarer, eller "Abbatarer", tillsammans med ett liveband på Queen Elizabeth Olympic Park i London, där den speciella Abba Arena har byggts upp. I sin avatarform ser Abba-medlemmarna ut precis på samma sätt som de gjorde 1979.
Hans Bergkvist var med redan när Abba slog igenom via segern med Waterloo i Brighton 1974. Numera är han en känd profil i Skellefteå som nästan alltid finns med på ett hörn när det vankas något spännande inom idrott och musik. Men på den tiden jobbade "Berka", som han kallas, med fabrikations-, tillverknings- och försäljningsbiten i Abba-karusellen. 47 år senare har han fortfarande kontakt med Björn Ulveaus, som är gudfar till Berkas dotter Caroline.
Vi träffas på Sara kulturhus och med Berka finns denna dag också Ingmarie Halling, en gammal kompis från Abba-tiden. Det är dagen efter att Ingmarie genomfört ett "poptalk" på kulturhuset med reflektioner om hennes intressanta liv. Ingmarie, som kommer från Umeå, jobbade med smink och kostymer åt Abba på deras världsturnéer och är även Creative Director och Curator på Abbamuseet i Stockholm.
– Berka jobbade på Polarkontoret när jag jobbade med Abba första gången. Det var 1977. Men vi träffades tidigare, jag tror att det var på visfestivalen i Västervik 1975. Jag var i alla fall tillsammans med Lasse Wellander som var gitarrist. Och han spelade med Ted Gärdestad nere på visfestivalen, säger hon.
– Jo, och Ted ingick i Polars stall, säger Berka.
Nu har Abbas comeback fört de båda vännerna samman igen.
– När de nya låtarna kom skickade jag ett sms till Björn och skrev "Lysande". Han ringde tillbaka och sa: "Det rullar på rätt bra, jag är förvånad själv", säger Berka.
Hur står de nya låtarna sig?
– Jag tycker att de är svinbra. Det är från hjärtat. Och det sa jag till Björn. Han var själv jätteförvånad: "Vi är ju alla över 70 år". Men det är bra produktion och sånginsatserna är gudomliga. Att det funkar efter så många år – det är obegripligt.
– De sjunger ju på ett annat sätt idag tjejerna. Men de är fortfarande mezzo och sopran. Det är otroligt välsjunget och det låter inte konstigt. Det är stil och grace över hela grejen, säger Ingmarie.
– Och det är inte någon trickad produktion heller, säger Berka.
– Nä, det är inget autokorrekt på tjejerna. Och det skulle man vilja säga till den brittiska kritikern, den enda som har sågat de nya låtarna och skrev att tjejerna sjöng som gamla tanter som inte kan hålla tonen, att alla de unga snygga sångerskorna nuförtiden har korrekt på allt de gör, säger Ingmarie som känt till comebacken en tid.
– Jag fick veta om detta för två-tre år sedan. Jag kan inte säga exakt. Vi gjorde en musikvideo med Johan Renck med de nya låtarna och då fick jag höra dem, i alla fall två stycken, i lurar. Sedan har jag följt projektet för att jag har delat med mig av vissa mått och fakta om hur dom såg ut då på 70- och 80-talet. Både hur de gjorde och betedde sig på scen som 3D-animatörerna kan ha glädje av idag.
Hemlighetsmakeriet har varit stort kan man tänka. Men...
– Det gjordes en motion capture-inspelning på Filmhuset förra våren. Och det kommer alltid att vara en av mina stora "hur i helvete gick det till?", att de här fyra Abborna är på samma ställe dag ut och dag in i Stockholm i nutid i fyra veckor och det är ingen media någonstans. Det kan bara hända i Sverige. Om de hade gjort det i London...oj oj oj, säger Ingmarie.
I sin roll på Abbamuseet kan hon vittna om att Abba inte släppt taget om världen, trots att det var länge sedan någon ny musik kom.
– Tillsammans med en scenograf och ett teknik-team har vi gjort utställningen. Vi invigde den 2013 och snart är vi uppe i två miljoner besökare – vilket är sjukt mycket för ett litet museum i Stockholm.
Hur tror du att besöksstatistiken påverkas när Abba nu är igång igen?
– Vi ser redan effekten av detta. Och vi visste att den skulle komma eftersom vi har sett effekten av Mamma Mia-filmerna. Plötsligt har vi horder av tjejer i 15-16-årsåldern som inte hittat dit tidigare – för de visste inte vilka Abba var. Men nu vet de det. Och nu kommer de nya låtarna som attraherar både den äldre generationen och den yngre.
Hon anser att det Abba nu gör är unikt.
– Det har aldrig gjorts förut. Det är många band som gjort comeback – mer eller mindre bra – och mest för att de behöver pengarna. Men Abba har ju gjort det för att det är kul och för att utforska ny teknik. Och då får man en anledning att skriva några nya låtar.
Hur ser ni, som var med under den förra Abba-hypen, på den nya hysterin som nu sprider sig över världen?
– Att det fanns ett uppdämt behov kanske är fel att säga. Men det är ju en ny generation som nu tar till sig detta ännu en gång och det visar hur pass stark materialet är. Att det fungerar ännu en gång, säger Berka.
– Det är spännande och jag tycker att det är skitkul att de gör det här. Jag tror det fanns – inte bara ett uppdämt behov bland fans – men också ett uppdämt behov hos de fyra, även om de kanske inte skulle erkänna det. The Guardian var hos oss på museet och ska göra en förstasida på Abba om det här. Det är helt galet och jag älskar de nya låtarna. Soundet har ju varit modernt hela tiden. Vi har ju haft löjligt mycket stora nutida artister, allt från Katy Perry till Mick Jagger, på besök i museet. Och alla har samma tanke: Hur kan det låta modernt när det spelades in på 70-talet? Hur går det till? säger Ingmarie.
Museet är fyllt av gamla Abba-prylar. Bland annat en hel del kläder.
– Den jackan som vi gjorde till Japanturnén 1980 är helt magisk – den är i en klass för sig. Killarna i U2 som var på museet sa: "Vi köper den". Men jag sa att det inte går. Det är ju orginal. "Jag betalar skitmycket" sa han då, säger hon och skrattar gott.
Båda tycker att låtarna låter precis som förut.
– Benny har ju suttit vid pianot mer eller mindre varje dag hela sitt liv och det är klart att det kommer upp små slingor som han kan använda sig av. Men som Björn och Benny brukar säga: "Vi kan ta in världens bästa musiker som spelar de här låtarna och det låter precis som Abba. Men det är tjejernas röster som gör om det blir Abba eller inte".
– Jo, Björn och Benny säger alltid att det är tjejernas röster som bär Abba, säger Berka.
Vad är det då som gör Abba till Abba?
– Jag tror att viss typ av musik alltid kommer att leva kvar. Nu menar jag inte att Abba och Beethoven är i samma liga – men i sin genre kan en viss typ av musik leva kvar i det oändliga för att det inte bara är musik – utan ett fenomen, säger Ingmarie och fortsätter:
– Många som kommer till museet är inte Abba-fans utan intresserade av ett unikt popfenomen i modern tid och vill förstå hur det gick till.
Ingmarie tror att andra större svenska band kanske kommer att försvinna. Men inte Abba.
– De andra banden är inte riktigt där. Abba är på en liten högre nivå. Sedan kommer det att finnas band som alltid kommer att vara odödliga. Du har Beatles, du har Rolling Stones, Michael Jackson. Och det är det jag menar. Abba är på den nivån. De ligger på fjärde plats över flest sålda skivor genom tiderna. Beatles, Michael Jackson och Elvis Presley. Sedan kommer Abba. Och folk vet inte om det här.
Då har Abba ändå haft ett 40 års uppehåll där de inte släppt ny musik.
– Precis. När Mick Jagger var på museet och tittade på Abbas turnékarta där man kan se att Abba, trots att den nivå de var på, sammanlagt bara gjorde fyra månaders konsertkvällar på hela sin karriär.
– På den tiden hette det att för att sälja mycket skivor skulle man turnera hela tiden, inflikar Berka.
– Och Mick Jagger, som är snabb i huvudet, står där och räknar ihop och säger: "Vad i helvete? Här turnerar man hela tiden och de var på scen i fyra månader".
Istället för att åka runt och spela skickade Abba ut videos.
– De ville ju inte turnera. Det var därför de gjorde videos. Atlantic Records i Los Angeles gjorde stora billboards som de tryckte upp. Där stod det att Abba var det mest säljande popbandet i världen, det var deras slogan, säger Berka som minns tillbaka.
– Vi skulle spela i England på Wembley i november 1977 och vi släppte biljetterna i februari. De sålde slut på timmar eller en dag. Det var konserter varje dag i en vecka. Men det fanns en timing i det vi gjorde. Det skulle komma en film som hette Abba The Movie och en bok som hette Abba The book och albumet Abba The Album, så det var genomtänkt hela vägen. Vi släppte dem över hela världen i oktober. När vi kom till London i november då var albumet nummer ett. Allt var uträknat.
Faktum är att det kom så många ansökningar om biljetter – de skickades via post då – att Abba hade kunde fylla Wembley i 365 dagar, alltså ett helt år.
– Det är fånigt mycket och det är ingen, varken före eller efter det, som har sålt ut Wembley en hel vecka, säger Ingmarie.
Rolling Stones räknas in i samma kategori som Abba – men är också stora beundrare.
– För några år sedan skulle Mick Jagger göra en Rolling Stones-utställning och Patrick Woodroffe, som är hans ljussättare och min privata kompis, frågade om jag kunde ta emot honom på museet i Stockholm. Han kom dit och museet var stängt så vi travade runt där och han tog så mycket bilder och frågade hur vi hade gjort. Och sedan åkte han hem och gjorde sin utställning i London och de hade snott, eller fått, väldigt mycket idéer från oss. Han sa på invigningen, och det ska han ha väldigt mycket credit för, att den största inspirationen var Abbamuseet, säger Ingmarie.
Abba är tillbaka och ett av fansen har i alla fall fått precis som hon ville.
– 1985 var det fyra fans i England som bestämde sig för att skicka ut en propå via fanstidningar till fans över hela världen, om att man skulle skicka brev till Abba och be dem göra ett nytt album, eller ny musik. Och det fick gensvar. De fyra fansen satt och klistrade in alla dessa fina breven i ett album och när jag hittade det albumet tänkte jag att det är klart att vi ska ta fram det. Så det ligger framme i museet och vi har gjort en film där vi filmat av breven. I ett brev står det: "Snälla kan ni inte bara göra två nya låtar, och om ni gör två så kan ni göra ett album”. Det var någon som hette Tracy som skrivit det. Många år senare fick hon som hon ville och jag tycker det är en skitrolig grej.
Något mer som alla kanske inte visste är att när Abba skulle ge sig ut på turné 1975 efter Waterloosuccén, så startade de i Folkets Park i Skellefteå.
– Det stämmer. Det står på den där väggen med turnéerna, säger Ingmarie.
Men vi kommer nog aldrig att se Abbatarerna på Sara kulturhus.
– Direkt fick jag frågan om jag kan ta hit Abba. Men det är för stora produktioner, säger Berka.
– Men kanske kanske är det så här att när det gäller den här typen av spelningar är den tekniken än så länge så bökigt att transportera runt för den här konserten. Men det är bara en tidsfråga innan man har hela konserten på en USB-sticka. Då gäller det bara att du har rätt lokal och ställer upp musikerna och kör. Det är enklare än något annat arrangemang eller konsert än tidigare. Ge det här x antal år – då kan det hända över hela världen, även i Skellefteå. Hela tiden. Och jag älskar det, säger Ingmarie.