Mats Jonsson visade även några väl valda stycken ur boken.
Mats Jonsson, 48, är serietecknaren och barnboksförfattaren som växte upp i ångermanländska Stensäter för att senare bosätta sig i Stockholm, men som nu har flyttat tillbaka till Ångermanland.
Alla hans serieromaner har starka självbiografiska inslag, bland annat den kritikerrosade ”Nya Norrland” från 2017. Men frågan är om någon har blivit så uppmärksammad som ”När vi var samer”, som kom ut i höstas.
Som första serieroman någonsin blev den också nominerad till Augustpriset i den skönlitterära kategorin.
Här berättar Mats Jonsson sin egen fascinerande släkthistoria, samtidigt som boken är en skildring av den samiska, och framförallt den skogssamiska, historien.
”När vi var samer” utspelar sig bland annat i trakterna kring Malå, där han även gjort en hel del research till boken.
Därför blev det en lite annorlunda upplevelse när Mats Jonsson på tisdagskvällen gjorde ett författarbesök på Hotell Tjamstan i Malå:
– Att komma hit till Malå och prata känns väldigt speciellt och lite nervöst.
Men att Mats Jonsson själv är same är inget som han alltid har vetat om. Det var först i tioårsåldern, när hans farfar hade gått bort, som familjen fick öppna den hemliga svepasken med farfaderns renskötarbevis, brev från lappfogden och andra föremål som visade att han en gång varit renskötare.
Visst kände Mats pappa och andra äldre släktingar till det samiska arvet. Men det var alltid något som tonades ned, nästan som om det var något skamligt.
Varför blev det då så? Det är det som är själva fundamentet i Mats Jonssons berättelse – en svidande vidräkning med svenska statens politik gentemot samerna genom århundradena.
Han berättar om olika epoker och händelser via de människor som var med. Det är alltifrån tvångsförflyttningarna på 1700-talet till 1928 års renbeteslag och ännu senare händelser.
Och om fjällsamerna åtminstone kunde fylla en funktion som ett exotiskt inslag för äventyrslystna turister så var skogssamerna en konstig hybrid mellan nomader och bofasta som inte borde få finnas.
Eftersom de höll till i skogsmarkerna stod de också i vägen för industrialiseringen och annan utveckling.
– Det är ett folk som jämt har varit i vägen. När kusten kolonialiserades försvann skogssamerna. Det är fascinerande hur ett folk kan skrivas ut ur den svenska historien. Ett folk som fortfarande finns, säger Mats Jonsson.
Monica Harr Sandström, ordförande i Malå Sameföring, fick några böcker signerade, liksom Solveig Partapuoli och Katarina Norén.
Exakt hur det gick till har han inget svar på. Men troligen handlade det antingen om tvångsförflyttning eller om assimilation.
Enligt Mats Jonsson finns det också en förklaring till att det gick så obemärkt förbi. Det var aldrig femtio eller hundra familjer som tvångsförflyttades på en gång. I stället var det en familj här och en familj där.
– Det var inte som en flodvåg utan som att något sipprade ut. Och när något sipprar ut genom sekler är det som att det aldrig har hänt.
Vissa delar av hans berättelse möttes av fler igenkännande nickar än andra. Som när han pratade om Koppsele, ett stort skogssamiskt viste utanför Malå där flera familjer levde tillsammans.
Vistet har numera återställts men var länge som utplånat efter det att samerna förlorat sina skatteland och de familjer som bodde där tvingades flytta för över hundra år sedan.
– De som växte upp där beskriver Koppsele som ett förlorat paradis. Det var ett centrum för skogssamisk renskötsel och kultur. Men de levde ständigt under hotet att någon nybyggare när som helst kunde dyka upp med ett papper från länsstyrelsen som sa att de måste dra härifrån, berättar Mats Jonsson.
Bakom arrangemanget stod Malå bibliotek, Malå Sameförening och ABF Mitt i Lappland Malå.
Han konstaterar att han själv är någon sorts slutpunkt för den förda politiken – en skogssame som inte ens visste om att han var skogssame – och skräder inte orden om vad han tycker om det:
– Det är ett kulturellt folkmord.
Kvällen avslutades med en boksignering där flera av besökarna delade med sig av sina minnen och erfarenheter. Men innan dess fick Mats Jonsson svara på en publikfråga från Lennart Gustavsson om vad han tror om framtiden.
Svaret blev att om det ska gå att få till en förbättring, både för samerna och för glesbygden och Norrland i stort, gäller det att bygga allianser med människor som bor i de stora städerna söderut:
– Många av dem är inflyttare. Om man kan få dem att minnas och förstå kan det hända saker.