Handlingen utspelar sig i en fiktiv by i Västerbotten där det bara finns två hus. I det enda bor Eskil. Det andra huset tillhör Sara som vill rädda sin son från byns historia – vilket är svårt eftersom hon sitter i fängelse.
– Boken börjar med att Eskil har gjort någonting som han ångrar. Sedan handlar det om vad som händer när han försöker ställa det till rätta.
I boken uppstår det bråk om marken i byn och det blir en ganska dramatisk roman med mänskliga relationer i fokus, något som verkligen intresserar henne.
– Jag tänker att alla de människor som förekommer i boken, de försöker göra rätt. Och det hade kanske varit enkelt om man visste vad det var att göra rätt. Men livet är sällan okomplicerat och det finns alltid flera saker att ta i beaktande.
2014 skrev Ida Linde den kritikerrosade "Norrut åker man för att dö" som också utspelar sig i Västerbotten. Egentligen hade hon inte tänkt skriva något mer från Västerbotten. Hon kände efter förra boken att hon var färdig, att hon hade berättat det hon kunde berätta. Men sedan 2014 då den kom har det skett så mycket i norra Sverige, konstaterar hon.
Från att under många decennier ha varit en relativt bortglömd del av landet har blickarna vänts norrut igen mot industrisatsningar i Norrbotten och Västerbotten.
– Nu finns drömmen igen om att Norrland ska rädda Sverige och då fick jag en känsla av upprepning i tiden. Att vi har varit här förut, i slutet av 1800-talet, då naturresurserna skulle hjälpa hela Sverige att växa. Då var det som att jag kände att jag trots allt behövde återvända och skriva en bok till.
Vad gör det med dig som författare, med språket och skrivandet, när du förlägger handlingen till Västerbotten?
– Det är klart att det kan påverka både språket och handlingen, att jag kanske har ett starkare förhållande till språket eftersom det är där jag växte upp, men också sättet att vara.
Ida Linde bestämde sig redan som litet barn att hon ville bli författare, även om hon inte visste vad det innebar.
– Jag visste bara att jag ville skriva böckerna och ställa upp dem bredvid andras böcker. Så jag är otroligt glad att det blev så.
Vid sidan av författarskapet arbetar hon också på Kulturhuset i Stockholm med Internationell författarscen, dit författare från andra delar av världen kommer och samtalar om sina böcker och sitt författarskap.
– Det är ett otroligt spännande arbete. Det finns så mycket bra litteratur i världen. Vi har ju ett stort inflöde från andra länder i väst, men det är roligt att arbeta för att synliggöra litteratur också från alla andra delar av världen.
Hon nämner författare som Haytham El-Wardany, Maaza Mengiste, Pilar Quintana och Sergej Lebedev.
En annan författare som alltid har varit en stor favorit för henne och som hon har läst mycket av är P.O. Enquist.
– Det är ett sådant fantastiskt språkarbete i hans böcker och han har lyckats berätta om samtiden utan att det blir banalt.
Hon träffade honom några gånger med han levde.
För Ida Linde kan det ta upp till några år att skriva en bok.
– Varje bok har sin egen process. Det tar den tid det tar.
Hon ser med förväntan fram emot boksläppet.
– Det känns spännande och lite nervöst så klart. Jag hoppas ju att folk ska läsa och känna saker och vara intresserade av det som jag försöker berätta om.