Andreas Eriksson. Fantomen.
Undertecknad läste mest Kalle Anka som ganska ung, men föll sedan helt för Fantomen. Mamma och pappa skulle på lasarettet och jag fick sitta kvar i bilen, de stack till mig en Fantomen. Sedan var jag fast.
Hur är din historia med Fantomen?
– Jag hade en äldre bror som läste Fantomen hemma i Risliden. Jag bläddrade i Fantomentidningarna redan då jag kanske bara var fem år, men då var Fantomen bara en serietidning i mängden. Från tio års ålder var Fantomen nummer ett.
Djungelordspråk: Det finns nätter då Fantomen lämnar djungeln och går på stadens gator som en vanlig man.
I november 2021 kom det tusende äventyret med svenska Fantomen ut. Andreas har inte varit med under riktigt hela den resan, men han har under många år varit involverad i Fantomen och sedan nummer åtta 2021 är han redaktör för tidningen.
– Det var 2016 som jag fick frågan att börja vikariera som redaktör under ett knappt år. Då hade jag redan under flera år skrivit ”Fantomen talar” och besvarat läsarfrågan samt skrivit bakom kulissen-artiklar
Det finns stora möjligheter för Skelleftebor att träffa på Andreas ute på stan då hans hemvist finns i Myckle.
Djungelordspråk: Fantomen har tusen ögon och tusen öron.
– 1993 var jag med i tv:s Kvitt eller dubbelt för barn. Jag anmälde mig i expertområdet Fantomen och vann det högsta priset 10 000 kronor plus att jag fick en prenumeration som bara rullade på. Jag fick också träffa de på Fantomenredaktionen.
– Jag höll kontakt med redaktionen sedan dess och skickade kritiska frågor om fel jag hittat i tidningen. Med tiden blev det så att redaktionen hörde sig av till mig för att få hjälp innan äventyr gick till tryck, för att undvika fel, jag fick svara på frågorna och kom in ännu mer i hur produktionen av tidningen gick till.
Andreas Eriksson valde sedan att utbilda sig inom mediaproduktion.
Djungelordspråk: Då Fantomen frågar svarar man.
Han projektleder nu den dagliga driften och planerar innehållet.
– Av tradition har redaktören tidigare suttit på Egmonts kontor, men det var jag inte sugen på. Tiderna förändras och det visade sig att distansjobb fungerar bra. Man kan få tydliga svar även via digitala möten.
Egmont fanns i Stockholm men har numera bara kontor i Malmö.
– Det finns en redaktion för Fantomen, men den är inte bara dedikerad den tidningen. Vi har en projektledare med det övergripande ansvaret för tidningens innehåll och ekonomi, det finns en art director och även layoutare. Övrigt sker på frilans, som översättning, färgläggning, teckna äventyren och skriva manus.
– Jag och projektledaren jobbar i en slags symbios och det är han som mest är i kontakt med de som producerar äventyren.
Det finns många Fantomenprodukter som Andreas Eriksson har kontroll över. Han är även redaktör för Agent X9 och Marvels produkter.
Djungelordspråk: Fantomen är hård mot de hårda.
Andreas Eriksson har skrivit flera manus till olika Fantomenäventyr, men konkurrensen är hård.
– Jag har ett brett serieintresse och är intresserad av seriehistoria. Det ger mig inspiration som manusförfattare.
– Men, här passar ordspråket. Vi är hårda mot många och tackar nej till deras manus.
Hur hittar ni de nya äventyren?
– Man kan likna det med att få med ett bidrag i Melodifestivalen. Manusidéer skickas in och granskas, det bestäms vilka som ska produceras och sedan läggs det ut på den som ska teckna äventyret.
– Yrkesförfattare är lite som G:son i musiken, de är proffs på att hitta på berättelser men kanske inte så insatta i Fantomen. Då får man gå in som redaktör och styra upp innehållet.
– Då jag skriver manus, då är jag redan insatt i Fantomens värld och kan allt om förfäder och tidigare äventyr. Jag har fler idéer än det finns utrymme för. Det blir kanske en gång per år som mina manus publiceras.
Här ser vi ett manus till vänster som blivit till en serie i en Fantomentidning.
Hur fortsätter ni att fylla tidningarna med bra material?
– I Sverige gör vi ungefär tio nya äventyr per år. Det blir då dels våra egna äventyr som publiceras, dels material från USA och Australien. Jag skriver även manus till Fantomentidningen i Australien, och det händer att vi köper in äventyr från dem och de från oss.
– Jag är även på jakt efter biserier till tidningen.
Djungelordspråk: Du hittar aldrig Fantomen – han hittar dig.
Andreas Eriksson företräder också Fantomen på olika sätt.
– Ja, jag är ute och håller en del föredrag, mycket på festivaler och mässor. Det är också där jag träffar de som frilansar, de som jobbar med tidningen och läsarna, berättar Andreas.
– Folk har tappat mer och mer att skriva till tidningen, förr var det en sida med läsarbrev men numer blir det mest att träffas öga mot öga på något arrangemang, eller kommenterar i sociala medier.
Djungelordspråk: Fantomen vilar först då fred råder i världen.
– Fantomen är med på många historiska händelser, exempelvis är han i Sverige då Gustav III mördas.
Redaktionen försöker hitta samtida berättelser till Fantomen.
– Vi vill ha nytt och allmänbildande. Exempelvis hade vi ifjol ett äventyr om olagliga avverkningen av regnskogen. Det är exportförbud på träd från regnskogen, men skurkarna kom runt det genom att göra grillkol av träden. Det här är ett verkligt problem som inte många känner till. Sådana berättelser tycker jag är jätteintressanta.
Han är även redaktör för exempelvis Fantomens julalbum och engångsalbum i mjuka och hårda pärmar.
– Det blir inte mycket vila, man har någon deadline för tryck nästan varje vecka.
Djungelordspråk: Fantomen har tio tigrars styrka.
Men Andreas har fler seriesträngar på sin lyra, han är även redaktör för Agent X9 och har ett eget förlag.
– Det är egentligen bara Fantomen och X9 kvar på marknaden som inte är humortidningar.
– X9 har ett helt annat upplägg med nästan ingen nyproduktion alls. Där hittar vi nya serier och kära repriser. Det gör att det blir andra utmaningar. Det kan handla om att köpa in utländska serier från exempelvis Frankrike som är bra men det inte finns underlag för att ge ut som en egen tidning.
Även i X9 gör Andreas ”ledarsidan”.
– Det är min röst till läsarna där jag kan gå in på djupet med mina tankar om innehållet.
2013 startade Andreas Eriksson ett eget förlag – Ades Media.
– Jag ger ut fem till tio böcker per år. Jag ger ut serier som jag tycker saknas i Sverige. Det började med Dylan Dog, en italiensk skräckserie. Jag ville undvika serier som redan var utgivna på engelska eftersom svenska serieläsare gärna läser engelskspråkiga utgåvor.
Men det har delvis ändrats och idag ger Andreas ut seriealbum med Marvels superhjältar på svenska.
– Jag och en person till driver Retrobokklubben, som fokuserar på album med amerikanska serier. Det är bland annat Ninja Turtels, Transformers, He-Man och Marvels superhjältar. Det känns ändå lustigt att sitta i Skellefteå och ge ut Marvels grejor.
Men finns det en marknad för serietidningar i dagens digitala värld?
– Det är en produkt som står sig. Jag kan dra liknelsen med vinylskivan, det finns en marknad även för den 2023. På 70-, 80- och 90-talen läste alla serier. Nu är det de mer hängivna och insatta som troget köper serietidningar, säger Andreas Eriksson.