Karta ur boken "När vi var samer" av Mats Jonsson.
Boken tar avstamp i en upptäckt som Mats Jonssons familj gör när hans farfar dör. I hans hem finns ett skrin som aldrig öppnats, men som varit som heligt. Vad skulle man göra med det nu när han är död? Mats pappa och syskon bestämmer sig för att öppna skrinet – och får en helt ny bild av sin far. I skrinet finns bland annat farfaderns renmärkesbevis. Farfadern var same. Något som ingen i familjen kände till.
Sedan berättar Mats Jonsson om hur skogssamerna försvunnit ur det allmänna medvetandet, tack vare en mycket medveten politik från svenska statens sida.
– Den här politiken har varit mycket medveten och handlat om att trycka ner och trycka undan samerna. Delvis av öppet rasistiska skäl, delvis för att den svenska kulturen ansetts överlägsen. Men framför allt av ekonomiska skäl, man har velat komma åt markerna och det som finns där, säger Mats Jonsson.
Norran möter honom efter att han hållit två föredrag om boken på trappscenen på Sara kulturhus. Här ska boken också sättas upp som teater i höst. Tora von Platen är den som fått uppgiften att omvandla serieromanen till manus.
– Jag är väldigt lite involverad i att boken blir teater, jag kan väldigt lite om teater. Det blir lätt så är man bor på en liten ort att teater upplevs som nånting främmande och så börjar man inte gå på teater när man är vuxen heller, säger Mats Jonsson.
Stora delar av boken utspelar sig i norra Västerbotten och inlandet. Malå och Arjeplog är centrala orter. För författaren som turnerat med boken över hela landet sedan den kom ut 2021 är det speciellt att tala om den i Västerbotten.
– Det är roligt att vara i södra Sverige också, men i Västerbotten och Norrbotten dyker det upp okända släktingar och historier jag inte kände till.
Mats Jonssons två senaste böcker har handlat om Norrland.
– Jag bodde i Stockholm när jag skrev Nya Norrland och när jag började med När vi var samer. Jag tror det handlade om hemlängtan. Jag beskriver det i boken som att min kropp är i Stockholm, mitt hjärta i Ådalen och mina tankar i Västerbotten och Norrbottens inland.
Du riskerar inte att exotifiera norra Sverige?
– Det känns som när jag var yngre, tidigare i min karriär, så exotifierade jag hej vilt, för jag menar, man reflekterade generellt inte över den typen av saker då, inte bara jag. Det var ju allmänt. Men jag har blivit betydligt försiktigare, säger Mats Jonsson.
Under samtalet landar vi i begreppet ”andra generationens icke-same”. Mats Jonsson beskriver det som något väldigt sorgligt att ha gått miste om. Inte bara språket, kulturen och traditionerna. Men det är inte den största sorgen.
– När man har en äldre släkting som tigit, när den dör då klipps allt direkt och det är väldigt sorgligt när man tänker på det. Det är inte bara språket och kulturen utan också alla berättelser.
Känner du ett ansvar att förvalta historierna och kulturen som du inte visste om?
– Inte ett ansvar, men en vilja. Jag märker att generationen efter mig, ungdomarna, är väldigt intresserade och då kan jag känna en slags lycka. Jag gjorde den här boken även till dem, så att de inte ska behöva undra och inte behöva söka och forska i obskyra dokument. Nu finns den här boken och jag kan lägga fram den till dem och säga ”läs den, så vet du inte allt, men en dl i alla fall”.
Tidigare i höst kom gav Mats Jonsson ut en ungdomsbok med samiskt tema, även den i serieformat, om Stor-Stina och hennes liv.