Alice Svensson slår sig ner i skivbolagets fåtölj. Till skillnad från många av de andra mello–artisterna får hon något bekant i blicken när den stundande deltävlingen i Skellefteå kommer på tal.
– Jag är uppvuxen i Gävle, men min mammas familj kommer från norra Sverige. Strömsund från början men nu har de spritt sig till bland annat Kramfors och Vilhelmina. Så de blev väldigt glada när de hörde att jag skulle tävla i Skellefteå, säger hon och ler.
Utanför fönstret faller snöblandat regn mot Stockholmsgatorna, och Alice påpekar att det är ett väder hon undvikit de senaste åren. Hon har bott till och från i Florida, eller pensionärs-Florida som hon själv benämner det. Under solen har hon i lugn och ro bearbetat en tonårstid som i allra högsta grad var offentlig.
– Jag kom hem från USA för lite mindre än ett år sedan. För mig handlade den tiden mycket om att bearbeta "Idol". Jag var nog känslomässigt utbränd, skulle jag vilja säga.
Året var 2008 och 16-åriga Alice gick gymnasiet i Gävle. Ända sedan hon var liten har hon haft en mikrofon i handen och en scen under fötterna, och följt "Idol" från tv-soffan.
– Jag tänkte inte så mycket, utan jag testade bara söka. Jag hade inställningen att jag inte skulle komma med, och att jag var så ung att jag kunde söka någon fler gång senare. Men sedan kom jag med. Och var kvar vecka efter vecka, säger hon.
Hon slutade som tvåa i en storslagen final, inte ens fyllda 17 år. Därefter väntade två år av konstant turnerande, nya scener och nya städer mest varje kväll.
– Jag tror jag hade kring 320 resdagar på ett år. Det är ju galet egentligen.
Någonstans där drog hon i handbromsen. Hon visste att hon ville leva ett liv med musiken, men inte på det viset. Hon flyttade, arbetade som matkreatör och arbetade ideellt, samtidigt som tonerna växte i henne.
– Det var perfekt för mig att ta en paus. Jag var så himla ung när jag var med i "Idol" så jag bestämde mig för att inte ha bråttom, jag ville landa i min grej. Nu har jag fått distans, nu har jag hittat vem jag är musikaliskt. Jag tror att det kommer märkas i mitt uppträdande.
Melodifestivalen har varit uppe på bordet tidigare, men det är först nu Alice har sagt ja. Och det beror på att hon vill kunna gå in helhjärtat.
– Ska jag göra det, så ska jag göra det till hundra procent. Annars känns det fel och nonchalant.
För henne handlar artisteriet om så mycket mer än att underhålla. Bakom textraderna måste det finnas ett djup, menar hon.
– Det handlar inte om mitt självuppfyllande, även om jag älskar att stå på scenen. Det skulle betyda så mycket om jag fick känna att jag gett någon någonting. Musiken kan få folk att överleva. Det är mäktigt. Tänk om jag kunde få någon att känna det jag känner? Det hade varit stort.
Hennes bidrag "Running with lions" växte fram under sommaren 2016, en låt hon skrivit själv tillsammans med Anderz Wrethov, Andreas "Stone" Johansson och Denniz Jamm.
– Den handlar om att omge dig med starka människor, att lyfta andra och att vi är starka tillsammans.
Engagemanget för något större är något som genomsyrar hennes musik, men framförallt hennes liv. Sedan flera år tillbaka är Alice aktiv i organisationen PLAN international, som kämpar för barns rättigheter. När flicka-projektet startade för ungefär ett år sedan blev hon ambassadör.
– Det handlar om att stärka kvinnor och flickors position i samhället, där jag föreläser och har släppt låten "Woman" till förmån för projektet. Det är så olika från land till land, i Etiopien har vi precis fått igenom en lag mot könsstympning. Och i Filipinerna är det största problemet trafficking. Men det känns som att många glömmer hur det ser ut i Sverige. Här är det inte heller jämställt, vi är kanske det land som är bäst på dubbelmoral.
Kampen för en bättre värld bottnar till viss del i något väldigt personligt. Alice föddes i Vietnam, men adopterades sedan bort till Sverige. Hon berättar att hon egentligen inte haft så stort behov av att söka sina rötter, men efter att hon medverkat i tv i Vietnam för ett par år sedan kom ett meddelande – från hennes tvillingsyster.
– Hon hade sett mig på tv och tänkt att vänta nu, det där ser ut som mig. Sedan dess har vi hållit kontakten. Jag visste att jag hade en tvilling, men inte att det handlade om en enäggstvilling så jag blev förvånad. När vi träffades insåg jag att jag var tio centimeter längre och bredare än henne, och att allt berodde på vilka förutsättningar vi haft. Det var starkt.
Likheterna med motståndaren, mentorn och inspirationskällan Loreen finns där. De var båda med i "Idol", pausade för att hitta sig själva och brinner för mänskliga rättigheter.
– Jag tittar på henne och känner att det är möjligt. Hon lyckades nå ut med sitt budskap till hela Sverige, till hela Europa. Det är inspirerande, säger Alice.
Ska jag göra det, så ska jag göra det till hundra procent.