Okej, undertecknad måste erkänna att Lisa Miskovskys musik aldrig riktigt lyckats lämna några avtryck utan bara känts lite "mja". Fram tills ikväll. Redan när hon äntrar scenen i en utstyrsel som känns hämtad från amerikanska södern under slutet av 1960-talet (det vill säga en riktigt snygg utstyrsel) börjar känslan peka åt att det kommer bli en bra konsert. Och visst blir det så.
Med sig på scenen har Lisa Miskovsky systern Carolina och Jonas Svennem (från gruppen Winhill/Losehill). Alla spår av den poprockiga Lisa Miskovsky som slog igenom med "Driving one of you cars" för 14 år sedan är borta och istället lyckas trion skapa ett musikaliskt uttryck som för tankarna till country- och den amerikanska folkmusiken när den var i sitt esse.
Spelningen är också som bäst under första halvtimmen när trion håller sig till två akustiska gitarrer, keyboard och dragspel. Låtmässigt är höjdpunkterna "I am I" och, tro det eller, "Driving one of you cars". Aldrig förr har den låten känts så rätt.
Även när det gäller att komma nära publiken lyckas systrarna bra. Båda bjuder på sig själva och berättar anekdoter om turnéer i Västerbotten, makaroner, Melodifestivalen, nätter i musikstudior och liknande. Det hade lika gärna kunnat vara en myskväll i någons vardagsrum. Enda skillnaden är att mysstunden sker i ett utsålt Nordanåteatern med två väldigt charmiga systrar på scenen.
Men tillbaka till likheterna med Emmylou Harris. Även Lisa Miskovsky själv vet möjligtvis (hoppas) att hon är Västerbottens motsvarighet till countrydrottningen. För en av de sista låtarna trion spelar blir just Emmylou Harris "Green pastures". Med andra ord ett fint avslut på en fin kväll.
Låtmässigt är höjdpunkterna 'I am I' och, tro det eller, 'Driving one of you cars'.