"En nästan perfekt dag" är skriven av Mareike Krügel.
”En nästan perfekt dag” är en tysk roman översatt till svenska, en ovanlig läsning för mig. Den är Mareike Krügers fjärde roman som gett henne flera välförtjänta litterära priser. Allt handlar om Katharina och hennes vardag sedan hon lagt sin doktorsavhandling i en låda i väntan på att få tid till sin forskning, i stället undervisar hon halvhjärtat barn i musik. Hennes hela engagemang går till dottern Helli, elva år, som helt saknar impulskontroll och hela tiden kräver uppmärksamhet.
Flickan börjar och slutar med saker som inte funkar, gympa, judo, ridning, scouter, fotboll och så vidare. Katastrofen är hela tiden hotande. Diagnosen adhd anas men har inte lett till någon åtgärd. Sonen, mönsterbarnet, Alex, 17, lyckas däremot med allt. Efter en kris i familjen jobbar maken Costas i Berlin och kommer hem på helgerna, med Katharinas välsignelse. Vardagens sysslor, tankar om tillvaron, uppväxten, musik och relationen till maken flyter fram genom romanen i en lugn men strid ström. Systern, Sissi, dyrkar sin älskare, en självupptagen tonsättare vars skapande inte får störas och får henne att inse att hon aldrig kan skaffa barn.
Skratt och gråt avlöser varandra, som när torktumlaren börjar brinna och de originella grannarna rycker ut. De 268 sidorna, en ovanligt tunn roman med dagens mått mätt, har gett mig mycket glädje i sin opretentiösa framtoning. Så enkel och ändå så komplett.