För ett par år sedan läste jag i pocketformat "Främmande jord" av Jhumpa Lahiri. Jag fängslades av innehållet och författarens ovanliga namn dröjde sig kvar i mitt minne.
Romanen "Sankmark" påminner nu om pocketen, den handlar också om att komma från Indien till USA och möta helt andra värderingar och normer. Den lite lågmälda drömska tonen går igen, också i omvälvande och brutala skeenden.
Två till utseendet ganska lika bröder växer upp i Indien, den försiktige Subhash och den orädde och brinnande Udayan. Föräldrarna har stora förväntningar på båda, Subhash studerar på högskola i USA men brodern rycks med i en inhemsk revolutionär rörelse och dödas som terrorist. Kvar finns Udayans unga änka, Gauri, gravid, vacker och utelämnad till makens föräldrar.
Jhumpa Lahiri växlar i kapitlen mellan de berörda. Subhash gifter sig med broderns hustru och utger sig för att vara barnets far. Men Gauris kärlek vinner han inte. Hon är filosof, en otålig och självständig sådan.
Åren går, båda återupplever det förflutna i minnet, händelser som påverkat deras personligheter. Men de utvecklas åt helt skilda håll.
Romanens inledning upplever jag som trevande, men det tar sig med besked. Berättelsen blir allt mer fascinerande, skildringen av folkmyller, värme och doftande kryddor i Calcutta såväl som det akademiska livet i Kalifornien. Det här är en vacker bok, om kärlek, sorg och familjehemligheter.
Inger Lundqvist
