I Tobias Söderlunds debutroman "Prästgårdens hemlighet" spelar en spökkamera huvudrollen. Huvudkaraktärens hem är inspirerat av hans egen uppväxt i Bureå.
Inne i villan på Strandvägen i Bureå breder bokhyllorna ut sig. I Tobias Söderlunds gamla pojkrum är det en genre som dominerar – blodiga omslag, darrande mörker och huggtänder. Där ryms allt från RL Stines "Goosebumps" till verk av Roald Dahl, varierande berättelser men alla med den gemensamma nämnaren att de helst läses med lampan tänd.
Det var också där, i kittlande historier som fick håret på armarna att resa sig, som Tobias Söderlund föll handlöst för sådant som skräms.
– Jag har alltid älskat spökhistorier och skräck. För mig, som haft en väldigt fin och lugn uppväxt som tack och lov var fri från läskigheter, kanske skräcken blev den ultimata verklighetsflykten. Jag tycker också om hur skräcken verkligen framkallar en stark reaktion som känns i hela kroppen, säger han.
Tobias Söderlund har alltid läst om skräck och spökhistorier – i föräldrahemmet i Bureå finns fortfarande boksamlingen kvar.
Därför var det också självklart vilken typ av berättelse han själv skulle skriva – en sådan som fångar barn och ungdomar på samma sätt som han själv sögs in i böckernas värld. Allt började med ett besök till prästgården i Borgvattnet, ett ensligt hus som omvandlats till vandrarhem och sägs vara hemsökt.
– Tillsammans med en kompis övernattade jag där. Jag är ganska journalistisk i mitt skrivande, och utgår från verkliga platser.
Tobias Söderlund fick inte träffa några vålnader, men åsynen av den spöklika gården med tillhörande kyrkogård resulterade i hans debutroman "Prästgårdens hemlighet" som släpps 16 augusti. Där gör huvudkaraktären Vanessa samma resa som sin författare, men hon kommer hem med något läskigare än en spökhistoria.
– Hon tror inte på berättelserna om gården, men bestämmer sig för att åka dit och filma till sin Youtubekanal. Men när hon kommer hem märker hon att hon faktiskt fångat ett spöke på film och märkliga saker börjar ske, säger han.
I boken, som riktar sig till barn mellan nio och tolv år, samsas gåshudsframkallande otäckheter med universella teman som vänskap och begynnande kärlek.
– Men det är skräcken som är huvudfokus, säger han.
Hemma i föräldrahemmet finns inte bara spåren av de tidiga inspirationskällorna, utan också de första stegen mot att bli författare. Det var där han skrev om spökhästen i mellanstadiet som belönades med Bureskolans nobelpris, där han i högstadiet fick uppdraget att lämna in en deckargåta på några sidor men som till slut blev 40 sidor lång.
– Istället för att gå på fritids brukade jag gå hem till farmor och farfar, där jag ibland satt och skrev noveller på deras skrivmaskin. Precis som nu var det spänning som var huvudgenren, jag har bland annat skrivit om odöda mattanter i Bureskolans matsal. Så den här platsen är otroligt viktig för mig, såklart. I boken är Vanessas hem också inspirerat av mina föräldrars hus, säger han.
"Prästgårdens hemlighet" släpps 16 augusti.
Efter uppväxten i Bureå följde studier i Sundsvall för att landa i journalistjobb på Expressen i Stockholm. Parallellt med heltidsarbetet skapade han Vanessa och hennes värld, och våren 2018 kom samtalet. Han skulle bli utgiven av Rabén & Sjögren,
– Det känns som att ha vunnit på Triss och vänta på att få skrapa i tv. Egentligen har jag ju redan vunnit en högvinst bara i och med bokkontraktet, men nu hoppas jag ju på ännu mer när boken släpps, säger han.
Hemskheterna slutar inte i "Prästgårdens hemlighet" – Tobias Söderlund skriver redan på både del två och del tre. Precis som debuten är inspirationen verkliga platser, men vilka förblir en hemlighet ett tag till.
– Jag är inte så lättskrämd egentligen, och jag tror inte ens på spöken. Men den enda gången jag faktiskt blir rädd är när jag själv skriver. Jag hoppas att de som läser också ska bli det, säger han.