Till en början joggar han bara lite lätt fram på den tätbefolkade gatan iklädd en svart kostym och svarta glasögon. Men så fort Clark Kent hittat en mörk gränd att springa in i blir stegen allt längre och han höjer armarna för att ta tag i skjortan och slita upp den. Det rödgula S-märket lyser upp gränden och en sekund senare lyfter han upp från marken, med ena armen framför sig och handen knuten.
Scenen känner de flesta igen och den förekommer i så väl nya filmer som gamla serietidningar. För Stålmannen har varit en del av populärkulturen ett bra tag. Han skapades av författaren Jerry Siegel och artisten Joe Shuster år 1933 och från början var Superman tänkt som en flintskallig telepatisk brottsling som ville ta över världen. Den historien publicerades samma år i ”The reign of the Superman”(Övermänniskans regeringstid), men historien sålde dåligt och upphovsmännen fick tänka om.
Det var då stålmannen istället blev en hjälte och förekom för första gången på den goda sidan i den amerikanska serietidningen ”Action Comics 1” som kom ut i april år 1938. År 1947 sålde upphovsmännen rättigheterna till tidningen för totalt 130 dollar (1 100 svenska kronor), men då hjälten blev allt populärare försökte Siegel och Shuster att stämma tidningen för att få ut mer pengar. Det hela slutade istället med att de blev sparkade.
Precis som urtypen av superhjältar så har stålmannen extraordinära krafter och traditionellt sett så beskrivs han som: ”Snabbare än en kula. Kraftfullare än ett lokomotiv. Kan hoppa över höga byggnader i ett enda språng... Det är stålmannen”.
Hans arsenal av superkrafter är stor och bland annat ska han kunna flyga, vara superintelligent, supersyn, superhörsel och en andedräkt som kan vara iskall. Men han har inte alltid kunnat flyga. Det är först 1941 som han lär sig den egenskapen och vad Krypton (den planeten som han föddes på) var fick han veta först 1949.
När stålmannen skulle föreställa en vanlig människa gick han under namnet Clark Kent. En person som delvis inspirerats av den amerikanska skådespelaren, komikern, regissören och producenten Harold Lloyd som var en av de mest populära och inflytelserika personerna inom stuntfilm. Men karaktären är även namngiven efter skådespelaren och ”Kungen av Hollywood” Clark Gabe samt skådespelaren Kent Taylor.
Men förutom att ha en hemlig identitet så finns det även en hel del karaktärer vid sidan av Stålmannen. En av dessa är Lois Lane, som är en storslagen journalist och den person som Stålmannen är kär i.
Hon dyker upp redan i det första numret av Stålmannen från 1938 och följer sedan med i historien i flera olika roller. Först som kollega till Clark Kent på tidningen ”Daily planet” men senare även som flickvän och hustru, men flera gånger under seriens långa historia har hon porträtterats som ”Superwoman” (Superkvinnan).
Första gången hon framträder som hjälte sker i maj 1943 då hon i drömmer om att Stålmannens blod ger henne superkrafterna som gör henne till Superwoman.
Stålmannens popularitet ledde till att bland annat Batman och Captain Marvel skapades och idag är serier om superhjältar den största genren på den Amerikanska serietidningsmarknaden. Men förutom serietidningar har Stålmannen varit med i alltifrån radio, till film och tv-serier och år 2016 väntas till och med en ny film komma ut.
”Batman v Superman: Dawn of justice” är titeln och filmen kan ses som en uppföljare till ”Man of steel” (2013). I filmen ska människor både älska och hata Stålmannen och en livlig debatt drar igång om hur vida superhjälten kan använda sina krafter till mindre anständiga syften. Det är då Gothams egen kloka och erfarne brottsbekämpare Batman bestämmer sig för att kolla upp saken...
Han har inte alltid kunnat flyga.