Okej, så det här kommer kanske vara för specifikt för många, men jag bara måste föreviga det här hjältedådet och eftersom varje utgåva av Norran skickas till Kungliga biblioteket för eftervärlden passar detta bra.
Jag har klarat The Shattered Throne solo. Det är utan tvekan den största tv-spelbedriften jag åstadkommit. The Shattered Throne består av fem delar. Först ett pussel med sju minibossar, sedan en lång transportsträcka. Dessa krävde enormt tålamod, men var inte direkt svåra. Efter det kom den stora flaskhalsen: bossfighten Vorgeth, the Boundless Hunger.
Helst ska man köra klassen warlock, eftersom den har massa sätt att hela sig själv. Eller titan, som i alla fall kan sätta upp en barrikad så man slipper ladda om sina vapen. Problemet är att jag bara har en upplevlad karaktär och det är min hunter, vilket betraktas som den svåraste klassen för Vorgeth, eftersom den kräver minst två dps-faser.
Jag valde sub-klassen gunslinger med golden gun och celestial nighthawk för att få någorlunda adekvat bosskada. Detta parade jag ihop med min klassiska hipster-loadout: Granatkastarna Fighting Lion och Doomsday för småfiender, väktare och boss samt Breakneck för att förinta dödsbollarna som bossen skjuter ut med jämna mellanrum. Jag körde bossfighten ungefär sjuttio gånger, fördelat över tre dagar, innan jag slutligen lyckades besegra Vorgeth.
Känslan när den sista strimman hälsa försvann från bossen är obeskrivlig. Efter detta var det bara att ta det lugnt på ytterligare en transportsträcka och sedan slakta Dûl Incaru, the Eternal Return. Mitt god-rollade hagelgevär Threat Level gjorde bossmekaniken trival, därefter var det bara formalia att smälta själva bossen med maskingeväret Thunderlord. Så, tack för visat intresse och ja, det är okej att vara imponerad!