Via plattformar som Twitch får fans en direktkontakt, menar Theodor Ekenstedt.
För några dagar sedan upprepades min fråga ordagrant av Slayerage (en av de bästa Destiny-spelarna i hela världen) i hans Twitch-stream. Som ni kanske fattar har jag inte riktigt samlat mig ännu.
Låt oss backa tillbaka. Mitt genom tiderna mest fanboyiga ögonblick inträffade i mitten av 2000-talet. Jag och några vänner hade tagit oss in på dåvarande Skellefteåfestivalen med hjälp av godisremmar knutna runt armarna som hade samma färg som årets inträdesarmband. Var bara en enda spelning vi var intresserade av och det var The Ark. Stod längst fram när jag omnämndes av Ola Salo. Jag blir fortfarande varm när jag tänker på detta – jag kände mig så sedd!
Efter detta har bara några enstaka, liknande händelser inträffat. Först när jag skickade in ett tips till Magic: the Gathering-podden ”Legacy Breakfast” och de två värdarna läste upp mitt förslag och gjorde ett helt avsnitt på min idé. Sedan när ”Spela Spel”-podden delade ut djursmeknamn till alla sina sponsorer och jag fick smeknamnet ”Chihuahuan”, vilket blev lite komiskt för alla som bevittnat mina rätt väl tilltagna dimensioner.
Den här senaste gången med Slayerage var annorlunda. Det var förvisso också på distans, men det var inte längre asynkront. Jag tror inte den i ett vakuum slår The Ark-händelsen, som var här och nu i både tid och rum, men den hade i alla fall en omedelbarhet. Det var så bisarrt att stå i köket och laga mat åt familjen, med Slayerages stream i bakgrunden typ som man hade på radion förr i tiden, för att sedan ställa falukorven åt sidan och ställa en fråga i chatten och få direkt svar från andra sidan Atlanten.
Att vara ett fan i dag kan vara så mycket mer personligt än jag föreställer mig att det var förut, när det nästan var enkelriktat. Nu sker allting i så snäva ekosystem. Det känns både mer helylle, men samtidigt också så intimt att det nästan blir lite perverst.