New York-baserade gitarristen Norman Westberg lägger vanligtvis simpla men mäktiga gitarrmattor i experimentella storbandet Swans. Med enkla, dock effektiva, medel fyller han i luckor och mellanrum och förstärker resten av bandet. Sedan 1983 har han agerat i bakgrunden, men ändå väl synlig genom sin långa uppenbarelse.
"13" är Norman Westbergs tredje soloalbum, inspelat av honom själv i hans hem. Utrustad med enbart en gitarr och en mindra armé av effektpedaler skapar han gitarrbaserad musik som låter så långt ifrån gitarrbaserad musik man kan komma. De minimalistiska ljudlandskap vi får träda in i under tre spår på dryga halvtimmen är ljuvliga att begravas i.
På sätt och vis är det svårt att förklara vad som är så inbjudande med exempelvis ett spår som inledande "Frostbite falls", som består av över tio minuter olidligt långsamt pulserande toner som sakta byter av varandra. Det är hypnotiskt samtidigt som det krävs uppmärksamhet för att upptäcka de små skiftningarna i tonhöjd. Min enda invändning är att albumet är i kortaste laget. Under skivans halvtimme hinner man resa en del, men man längtar genast efter mer direkt man landat.
Dennis Fahlgren