Hubert Boone har ägnat sitt liv åt att dokumentera gammal flamländsk folkmusik. När han fyllde 70 år kom hans son Andries på den lysande idén att arrangera och spela in den. Men han gjorde det inte på traditionellt vis, utan med sin mandolinkvartett, ett instrument som inte alls är så vanligt i Belgien. Den börjar ganska ordinärt, det är polka, vals, mazurka och schottis, och en del tycker man sig känna igen. Efter hand låter det mer klassiskt, sedan rockar de loss och slutlåtarna skulle fungera utmärkt på en tivolikarusell. Det var länge sedan jag hört så mycket spelglädje och den smittar av sig till lyssnaren.
Ulf Torstensson