Den oefterhärmlige Tim Curry som Dr. Frank-N-Furter, flankerad av Magenta och Colombia spelade av Patricia Quinn och Little Nell.
Vi anade oråd.
Därför sträckte vi inte upp handen när de korsettklädda människorna längst fram i salongen bad alla som inte varit på platsen tidigare att ge sig till känna.
Det gjorde vi rätt i.
För de som hade mod att räcka upp handen kallades längst fram till bioduken. Och där fick de tävla i vem som bäst kunde fejka en orgasm. Det hela var mycket, mycket märkligt.
Staden för dettavar New York och platsen var en midnattsvisning av filmen "The Rocky horror picture show". En film som nått en så enorm kultstatus att den har gått på bio sedan 1975. Den handlar om det extremt helylleamerikanska paret Brad och Janet som har otur (eller tur, beroende på vem du frågar) att hamna i klorna på Dr. Frank-N-Furter, en sweet transvestit från den transsexuella planeten Transsylvanien. Kort sagt, det är en film om det superkonservativa vs det galet frigjorda.
Som ett långvarigt fanav filmen hade jag hört mycket om midnattsvisningarna och medan resten av mitt resesällskap drog till New York på "hockeyresa" var just en sådan visning mitt främsta mål. Jag hade dessutom fått med mig två från sällskapet. På plats ska man sjunga med (självklart är det en musikal), svara på vissa givna repliker och emellanåt kasta saker (man får en partypåse vid ingången). Det låter kul. Men på plats var det ... rörigt. Och för mina kompisar som inte sett filmen tidigare blev den obegriplig då det mesta av dialogen dränktes ut. En besvikelse alltså.
Så varför kännsdetta aktuellt? Jo, för nu finns det en ny chans för en fantastisk Rocky horror-upplevelse! I en stad betydligt närmare än New York. 40-årsjubileet firas nämligen på bio genom en livesändning av en musikal baserad på originalet – och den visas bland annat i Umeå! Och har du möjlighet, far dit, för om musikalen är som filmen är den fantastiskt härligt upplyftande och kul.
Men en varning – om någon på plats ber dig räcka upp handen gör för guds skull inte det.