Silvana Imam under fjolårets Trästockfestivalen. Arkivbild: Emilie Sjölund
Okej, jag ska erkänna att svensk hiphop inte är mitt huvudsakliga område för expertis. Men samtidigt - vem bryr sig? Inte jag. För "Naturkraft", album nummer två från Silvana Imam, spränger alla gränser. Albumet är vad det heter, helt enkelt. Det mullrar dovt och hackar vasst när hon spottar ur sig ord och toner som känns mer sanna och äkta än typ all annan samtida musik. En naturkraft, som sagt.
Känslan av att lyssna på Silvana Imam kan ofta liknas vid att ha en arg, frustrerad men samtidigt extremt välformulerad och ogenerat självsäker röst som skriker i ens öron genom en megafon. Och för den som inte redan förstått är det något oerhört bra. Gör dig själv en tjänst och gå bortom dina snäva genreindelningar, leta efter rå känsla och energi, sök och finn "Naturkraft". Tusen tack, Silvana Imam.
Dennis Fahlgren
