Aktris. Meryl Streep är enastående som Florence Foster Jenkins i filmen med samma namn. Foto: NIck Wall.
Florence Foster Jenkins var en excentrisk kvinna som levde i New York. Hon var förmögen, hade ett otroligt intresse för musiken och drömde om att själv framträda på de stora scenerna.
När vi får träffa henne pågår andra världskriget för fullt. Hon uppträder på sin egenskapade Verdi Club som framför olika sorts nummer för societeten i New York.
Vid hennes sida finns hennes äkta man St Clair Bayfield, en misslyckad skådespelare från London.
Sol-och-vårare
Snabbt förstår vi att St Clair är en första klassens sol-och-vårare. Han berömmer sin fru och sköter om henne. Men så fort hon somnat lämnar han huset och åker till sin älskarinna.
Nu är förstås inte alltid livet så enkelt. Han stöttar sin fru inte bara för pengarna. Det handlar också om en kärlek som inte följer gängse normer.
Utan att avslöja för mycket förstås vi ganska snart att Florence lider av en allvarlig sjukdom.
Att få sjunga är hennes livselixir och att hon inte alltid håller tonerna gör henne inte så mycket.
Idol-jury
När jag hör Florence sjunga sitter jag och tänker att det är tur att hon inte hamnat inför nutidens Idol-jury. För då hade hon gjorts till åtlöje och skrattats ut å de grövsta.
Å andra sidan finns det förstås en annan moralisk fråga. Är det rätt att hålla inne kritiken bara för att den det handlar om är riktigt rik människa som verkligen gör en insats för kulturlivet med sina dollarsedlar?
Jag har alltid varit förtjust i Meryl Streep och den här rollen passar henne perfekt. Det är omöjligt att inte tycka om hennes karaktär som lever ut sin dröm till hundra procent och till slut får uppträda i ett utsålt Carnegie Hall.
Hugh Grant är också passande som St Clair.
Jag vill också berömma Simon Helberg som spelar pianisten Cosme McMoon. En man som till en början ställer upp för pengarna men som lär sig uppskatta den glädje som Florence sprider omkring sig.
Tur att hon inte hamnat inför nutidens Idol-jury. För då hade hon gjorts till åtlöje och skrattats ut å de grövsta.