Shirin imponerade stort under tisdagskvällen.
Solstrålarna fångas upp av älven, bländar publiken och får bryggorna att osa sommar. När En flotte för tredje året i rad angör vid Bryggarbacken är det mycket som är sig likt – stämningen, folkhavet och förväntningarna. Men till skillnad från de tidigare årens premiärspelningar badar älvkanten i värme istället för kyligt duggregn. På många sätt hade en dramatisk, gråtonad tillvaro egentligen passat tisdagens artist bättre, på andra sätt är det symboliskt hur vädret skiner i takt med hennes stjärnglans.
Shirin är 22-åringen från Malmö som 2017 väckte nyfikenhet genom att i Melodifestivalen framföra en soulig version av vinnarlåten "If I were sorry". Sedan dess har hon hunnit släppa sin första singel, första album och debutera i "Allsång på Skansen" för en vecka sedan. På förhand är hon årets Sandro Cavazza – en artist som ännu inte är ett etablerat namn, men med en röst du allra mest troligt har hört. Så fort hon äntrar flotten, fattar micken och tar första tonen är det som att publiken drar efter andan. För en minut sedan var hon En flottes joker, nu är hon ess, dam och kung.
Strax efter klockan 20 anlände Shirin i båt.
Hon inleder med titelspåret från debutalbumet, "Almost lovers". Sedan följer ett pärlband av pampiga, personliga soulballader – allt från smygande "Hazel eyes" till rökiga "Use me". Varje ton sitter, varje fingerrörelse osar stjärnkvalitet. Shirin har många gånger jämförts med röster som Adele och Amy Winehouse, storheter som är svåra att leva upp till. Men det går inte heller att förneka att hennes röstregister darrar av samma raspighet och larger than life - känsla, det är rivig soul, mäktig pop och hjärtekross som får det att suga till i maggropen.
Timmen känns som ett mullrande, teatraliskt Bond-intro som du aldrig vill ska ta slut, komplett med gåshudsframkallade tonartshöjningar och personliga anekdoter. Hon pausar, berättar om hur hennes kreativitet och låtar främst uppstår när hon är ovän med någon. "Ett rövhål till trummis fick mig att skriva den här", säger hon och rytmiska "That beat" tar över. När det känns som att tempot börjar bli lite för långsamt – som det lätt blir med en repertoar som består av ballader – räddas vi snabbt av nästa vibrerande refräng.
Artister som Shirin känns sällsynta, åtminstone i Sverige. Det är inte ofta vi får uppleva en sådan röst i kombination med obestämbart stjärnglitter, glimt i ögat och humor. När hon avrundar kvällen med "Stuck on" går det inte att låta bli att känna viss tacksamhet över alla idioter som kommit i Shirins väg – tack för låtmaterialet, och tack för en magisk premiär av En flotte 2018.