Våldet i många deckare är alldeles för grovt, så också i Val McDermids "Brända broar". Jag värjer mig först, blir upprörd av den perverse snedskalle som härjar sida upp och sida ner. Men å andra sidan är storyn så engagerande att jag har svårt att lägga ifrån mig boken. Den är med andra ord riktigt bra!
Eftersom jag inte läst den förra deckaren om profileraren Tony Hill och kriminalaren Carol Jordan vet jag inte vad som då utspelade sig och gjorde att de två nu inte har kontakt. Carol har lämnat polisen, isolerar sig och anser att Tony har svikit henne. I centrum står Paula McIntyre, nu i en ny grupp och med en auktoritär chef som känner agg till Carol och Tony. När det visar sig att dna från Tony finns på ett plagg på en mördad kvinna slår hon med skadeglädje ned på honom.
Kvinnor med ett visst utseende försvinner, rövas bort och utsätts för rå misshandel. Paula jagar efter förövaren, att det inte är Tony är hon övertygad om. Det är bråttom. Intrigen tätnar, kampen mot ondskan skruvas upp.
Kärleksförhållandet mellan Paula och hennes partner och den underliggande längtan som glimtar fram i den djupfrusna relationen mellan Carol och Tony är det varma och mänskliga som gör att man klarar av de svåra bitarna. Och jag ska absolut leta rätt på föregångaren till "Brända broar" och läsa även den.
Inger Lundqvist
