Linnea Henriksson besökte Skellefteå med sin julkonsert under lördagskvällen.
Linnea Henriksson gör sällan någon besviken när hon ställer sig på en scen. Bara här i Skellefteå har vi de senaste åren fått uppleva två (!) fem plus-spelningar – på Trästockfestivalens stora scen, och den lite blötare motsvarigheten på En flotte 2018.
"Glädjerikt och otroligt välspelat" löd recensionen efter badet i Skellefteälven, "Ett uppträdande som kräver åtminstone hälften av världens superlativ" skrev Norran efter att hon stigit av Trästockfestivalens scen.
Hon är synonym med dans, dans, dans och varma festivalkvällar, på många sätt sommarnätter personifierad. Så vad händer då när hon bestämmer sig för att anamma en helt annan årstid, den betydligt mer stillsamma, vinterglittrande julen? Det blir gåshud, röj och värme såklart, för trots en annan inramning är det samma Linnea Henriksson vi får.
Hon tar avstamp i det klassiska julgalleriet, med låtar som "White christmas", "Last christmas" och egna spåren från julalbumet "Till från" för att sedan blanda upp julackorden med andra låtpärlor. Hon berättar om den där spelningen på Trästockfestivalen, när hon dansade av en sladd och råkade förstöra en gammal synth. Hon förklarar att Skellefteå alltid får henne att känna sig hemma, trots att hon aldrig bott här. Och i takt med tonerna hon sätter, anekdoterna om dåtida jular, om att möta fulla hemvändare utanför Max, om Trästockfestivaler och snö, då stiger värmen i lokalen. Som en sprakande brasa i ett vardagsrum, en öppen famn, hon bjuder in oss alla till ett kollektivt julfirande utan att det blir det minsta tråkigt eller opersonligt.
För är det någonting julkonserter riskerar att bli är det just mysiga, men intetsägande och slätstrukna. Något sådant kan man aldrig beskylla Linnea Henriksson för att vara, och det bevisar hon om och om igen under lördagskvällen. Musikaliskt är det – som alltid – rivigt och lekfullt, men också krispigt svalt som en iskall novemberkväll, på det allra bästa av sättet. Hon överraskar ständigt, med en lokal kör från bland annat kulturskolan och med att klättra ut i publiken, iförd sprakande paljetter.
Det finns få artister som är så genuina och genombegåvade som Linnea Henriksson, och det blir bara tydligare och tydligare – hon är bland det bästa den svenska livescenen har.
Som mest imponerar hon ändå i sina egna låtar. Det glöder och sprakar i "Småtjejer", dansas längs bänkraderna i "Halmstad" och ögon tåras till en långsam version av "Lyckligare nu".
Låt oss alltid fira jul tillsammans med Linnea.