Max Lundgrens älskade bok”Pojken med guldbyxorna” blev också en mycket uppskattad tv-serie.
Nu har Ella Lemhagen gjort en version som passar för vår tid. Och sanningen att säga är den ändå mer aktuell 2014 än 1967.
För den som inte känner till historien så handlar den om en pojke, Mats, som av en slump hittar ett par byxor med magiska egenskaper. Han kan nämligen dra upp hur mycket pengar som helst ur fickorna.
Förut handlar det om tior men nu är det 100-lappar som dyker upp som skänkta från ovan, eller rent av från självaste Gud.
Mats och hanskompis David gör precis det som kanske många drömmer om.
De köper allt de önskar sig för pengarna. Materiella ting som de tror kommer att skänka dem evig glädje.
Men när Livli, en tjej, också kommer in i gänget så börjar trion förstå att lycka inte handlar om att köpa, köpa, köpa.
Så istället börjar de skänka pengar till behövande. Först de hemlösa i närområdet. Sedan i ett globalt tänkande om hur resurserna ska fördelas.
Jag gillar verkligensensmoralen i det som var mycket av Max Lundgrens styrka som författare.
Han beskriver hur empati med dina medmänniskor är så mycket viktigare än att vara miljonär.
Ella Lemhagen har också gjort berättelsen mer spännande. Skurkarna är ondare och biljakterna mer fartfyllda. Så jag tror absolut att en helt ny generation kommer att uppskatta den här filmen.
Jag tycker också att de unga skådespelarna lyckas väldigt bra. Lukas Holgersson (Mats) känner vi igen från Lasse-Maja-filmerna och han har en vardaglig charm.
Nina Sand som spelar Livli är också riktigt duktig. Av de vuxna är Shanti Roney den som sticker ut. En journalist som bara tänkt på jobbet men nu försöker vara en riktig pappa åt Mats.