Häromkvällen var det boksläpp på Malå bibliotek med bubbel, mingel och allt som hör till. Det gällde Britta Stenbergs ”Kvar”, en roman om Olga som valde att stanna när alla andra evakuerades från byn Spetje efter kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl 1986.
Här levde hon sitt liv med en get, en katt och sina minnen och tankar som enda sällskap.
Britta berättade om bokens tillkomst och läste även några stycken ur den.
Hon berättade att hon till och från har arbetat med romanen i drygt tio års tid. Det som väckte hennes intresse för Tjernobyl var en liten bok i ämnet som hon hittade på biblioteket.
Den handlade om olyckan och reaktorn men ingenting om människorna som drabbades.
– Då började fantasin skena iväg: om en evakueringsbuss kom för att hämta alla och jag blir ensam kvar, hur skulle det påverka mig?
Då klev Olga fram, en kvinna som har bitit sig fast hos Britta sedan dess. Ibland har greppet känts hårdare, som när Britta blev hembjuden till en äldre dam under ett besök i Malås vänort Medvezhegorsk.
För att inte tala om när hon gjorde slag i saken och besökte Tjernobyl med omnejd.
– När jag såg ängarna och floden tänkte jag ”här bor Olga”. Det var helt rätt att fara dit.
Samtidigt blev det en stark och kuslig upplevelse att se kärnkraftverket, det övergivna pariserhjulet och husen som lämnats i all hast.
– Aldrig har hon varit så nära mig som då. Det var som att jag kände hennes andedräkt i nacken. Hon flåsade ”skriv klart”.
Det gjorde också Britta och för fem år sedan skickade hon in manuset till ett antal förlag. Då fick hon till svar att historien var fin, men ämnet inaktuellt.
Men det skulle snart komma att ändras. 2015 gick Nobelpriset till Svetlana Aleksijevitj, som skrivit ”Bön för Tjernobyl”. Och innan boken antagits och getts ut hade tv-serien ”Chernobyl” gjort succé världen över.
Olgas och Brittas tid hade kommit.
– Det har varit en lång process. Men jag har haft hur tur som helst, jag landade i någon sorts aktualitet till slut.