Gunilla Bresky, Malin Ackermann och Erik Vallsten i Missenträsk, under filminspelningen av "Sara – med allt sitt väsen".
Det är 70-tal i Norrbotten. På Luleå järnvägsstation möts Gunilla Bresky och Sara Lidman för allra första gången. De tar plats i Gunillas bil – hon i förarsätet och Sara Lidman bredvid. I en veckas tid färdas de längs länets bilvägar, från det ena protestmötet mot USA:s krig i Vietnam till det andra.
– Jag var en av få som hade egen bil, så jag blev helt enkelt hennes chaufför. Det kommer jag aldrig att glömma, säger Gunilla Bresky.
Missenträskförfattaren har följt henne genom livet. Från det första mötet med Norrbotten som fond, till tiden på Sveriges radio när hon skapade program med och om Sara Lidman. Sakta har tanken på att skildra Västerbottensikonen vuxit fram och slagit rot.
– Jag tror att det är en förutsättning för att kunna göra det jag gjort, att jag kände Sara. Hon har funnits med mig – hennes sätt att vara, hennes sätt att förklara världsläget, hennes sätt att skriva och kämpa, det bär jag med mig . Och det är också vad jag försökt fånga, säger Gunilla Bresky.
Sara Lidmans vardagsliv, skrivande och aktivism genomsyrar dokumentären "Sara - med allt sitt väsen".
6 november var det storslagen premiär för Luleregissörens dokumentär "Sara – med allt sitt väsen". Norrlandsoperans symfoniorkester har spelat in filmmusiken, signerad Johan Ramström, och under onsdagen och torsdagen ackompanjerades filmvisningarna av livemusik. Till helgen är det dags för dokumentärfilmen att komma hem – under lördagen visas den i Missenträsks bönhus, bara några hundra meter ifrån Sara Lidmans hus.
– Det känns otroligt spännande. Det finns ingen ström i bönhuset, så föreningen har samlat in pengar för att plocka in extern el för att kunna visa filmen, säger Gunilla Bresky.
Sara Lidman är ständigt aktuell, kanske nu mer än någonsin. I Skellefteå reser sig sakta Sara kulturhus, och runt om i länet turnerar Ellenor Lindgren med sin föreställning "Lev!" baserad på författarens tal. Men hur gör man då en dokumentär om en person vi redan hört så mycket om? Sara Lidman talade om "Att komma förbi det redan skrivna”, något också Gunilla Bresky tagit fasta på i "Sara – med allt sitt väsen".
– När jag tittat på alla de program som gjorts om Sara i SVT:s arkiv så ser jag att de följer samma mönster – det är filmteam från Stockholm som reser till Missenträsk och skildrar det exotiska i byn. Det är snö, bybor på spark, bröd som bakas i bagarstugan. Jag ville komma bort från de schablonerna.
Malin Ackermann gestaltar Sara Lidman i filmen. Foto: Privat.
Foto: Folkets bio.
Som 50-åring återvände Sara Lidman till sitt MIssenträsk. Foto: Folkets bio.
Sara Lidman var motståndare till Vietnamkriget, något osm skildras i dokumentären. Foto: Folkets bio.
I "Sara – med allt sitt väsen" skildrar hon personen Sara Lidman. Från barndomen i hembyn, det skrivna ordet, kampen mot Vietnamkriget, för norra Sveriges rättigheter, för arbetarna och skogen. 2017 påbörjades arbetet med filmen, och researchen har varit omfattande. Med hjälp av dagböcker, arkiv, bilder, skådespelaren Ellenor Lindgrens röst och egna minnen har Gunilla Bresky tecknat en bild som är lika politisk som poetisk.
– Jag tyckte det var dags att påminna världen om flickan från Missenträsk. Hon höjde rösten och agerade när det krävdes, samtidigt som hon med spröd stämma kunde beskriva hur morgonljuset föll i byn. Allt det vill jag fånga i filmens känsla, och jag hoppas att det här bidrar till att dagens unga får reda på vem Sara var och att hon funnits här ibland oss. Det tror jag behövs, säger hon.
Första gången filmteamet – som även består av fotografen Erik Vallsten från Lycksele – besökte Lidmangården i Missenträsk inför filminspelningen mötte de ett välbekant namn, som just då hyrt in sig på platsen för återhämtning. Malin Ackermann, Lyckseleprofilen som kämpat för att sätta inlandet på kartan och varit delaktig i att stoppa nedläggningen av Skatteverket i Lycksele. Det slumpartade mötet slutade med en förfrågan – ville Malin Ackermann gestalta Sara Lidman?
– Jag kommer ihåg det så tydligt. Jag blev så lycklig av förfrågan, det är en otrolig ära. Jag beundrar Sara djupt och Gunilla Bresky uttryckte det så att jag är en Saravarelse, att vi har vissa likheter i vår kamp och personlighet. Det är hedrande, säger Malin Ackermann.
Det handlar inte om någon skådespelarinsats, utan istället får tittarna följa henne när hon befinner sig i Lidmangården – skriver, vilar, vandrar och tänker.
– Jag är hennes kropp, jag får förmedla Saras anda den tiden då hon precis flyttat hem till byn som 50-åring. För mig var det lite som att komma hem när jag kom till Missenträsk, jag påmindes om hur hon stod på barrikaderna men också hur hon beskrev det fantastiska i glesbygden. Näst efter att bli mamma skulle jag säga att det här är det största jag gjort, säger Malin Ackermann.