Huvudroller. Huvudrollerna i ”Trolls” har Poppy och Kvist. Foto: DreamWorks Animation.
Jag måste erkänna att jag faller ganska pladask för de här charmiga trollen. Och ändå är den naturligtvis gjord för betydligt yngre personer än jag.
Det handlar om Trolls, ett småfolk som är fullt av många G:n. Tänker på godhet, tänker på glitter och tänker allra mest på glädje.
För Trolls är individer fyllda av kärlek i regnbågens alla färger. Det kramas spontant när det behövs. Det produceras musik och dans så fort det finns tillfälle. Och allt känns bara så, jag tror det rätta ordet är, fint.
Men Trolls har det inte lätt. Det finns nämligen ett annat folkslag som inte alls är lika snälla.
Det handlar om Bergerna som tror att den enda vägen att uppnå lycka är att käka småtrollen. Och det är naturligtvis en ekvation som känns inhuman – inte bara för Trolls. Utan lika mycket för oss alla som ser filmen.
Hur som helst, prinsessan Poppy är en tjej som inte ger upp i första taget. När några av hennes vänner blir kidnappade så beger hon sig till Bergernas rike för att frita dem. Hon får hjälp av den enda surpuppan bland Trolls.
Kvist är nämligen den ende som ständigt hittar negativa saker och dessutom vägrar att sjunga.
Men han är förtjust i Poppy och ställer upp när det vankas räddningsexpedition.
Naturligtvis är det lite skrämmande ibland när Bergerna, och speciellt deras kokerska, är på jakt efter mat. Men samtidigt hade det inte blivit mycket till film om det inte funnits med någon riktig elaking.
De små figurerna blir också otroligt levande och 3D-tekniken fungerar alldeles perfekt.
Det är dessutom fantastiskt färgglatt och på många sätt känns det som en festlig prideparad där ingen är utesluten. Det är bara att njuta och dansa med av hjärtans lust.
Musiken i filmen är producerad av Justin Timberlake och den fungerar perfekt i den här miljön.
Jag såg filmen med svenska röster och det är förstås det ultimata för de mindre barnen. Men filmen kommer också att visas textad här i Skellefteå och för alla fans till Justin Timberlake så blir det förstås den enda rätta versionen.
Men Månz Zelmerlöv är i mina öron en fullgod ersättare och röstmässigt har han minst lika bra resurser som Justin Timberlake. Mimmi Sandén har också den perfekta klangen för Poppy.
Sammantaget är det här en film som kan rekommenderas för hela familjen. Även om det naturligtvis passar allra bäst för pojkar och flickor som inte vuxit klart. Och en del människor gör kanske aldrig det…
Det är dessutom fantastiskt färgglatt och på många sätt känns det som en festlig prideparad där ingen är utesluten.
Färggranna Trolls. De här charmiga smårollen bjuder på en charmig saga i regnbågens alla färger.