Författare. Inger Frimansson har skrivit romanen "En yxa åt Alice" som är årets sommarföljetong. Foto: Izabelle Nordfjell/TT
Hon är expert på att skrapa hål på de fina fasaderna. I Inger Frimanssons böcker är det ofta vanliga, på ytan rätt oförargliga människor som döljer det största mörkret.
– Jag tror att vi alla har det inom oss. Det finns sådana där hål eller gropar i alla människors själar. Rätt som det är ramlar man ned - och då går det åt skogen, säger hon.
I "En yxa åt Alice" är det journalisten Roland Järnek som långsamt drivs över gränsen. En förödmjukande skilsmässa har lämnat honom på bar backe, hans artiklar och krönikor är inte längre lika uppskattade som förr och när han ber om ett banklån möts han av ett föraktfullt avslag. Det blir droppen för den snälle, fantasifulle och lite undergivne Roland.
– Roland är en så mjuk och fin kille, jag gillar honom verkligen. Han har faktiskt en hel del drag som jag har hämtat från mig själv. Just det där att hitta på saker och gå upp i sina fantasier känner jag igen, säger Inger Frimansson.
Så funkar det ofta när hon skriver. Under sin 30-åriga författarkarriär har hon då och då lånat miljöer och situationer från sitt eget liv. Precis som Roland har hon varit journalist, liksom han har hon en gång jobbat i Jönköping och i mogen ålder flyttat till Södertälje. Det är lättare att skriva trovärdigt om det man verkligen känner till, konstaterar hon.
– Fast när vi flyttade till Södertälje för elva år sedan var det en granne som sade "Åh, snälla Inger, du kan väl låta bli att skriva något hemskt härifrån?! Vi har det så fint och trevligt, det får inte bli otäckt här."
Sara Ullberg/TT
Det finns sådana där hål eller gropar i alla människors själar.
