Little Dragon släpper efter tre års tystnad sitt fjärde album, "Nabuma rubberband". Jag bryter tystnaden genom en knapptryckning och musiken som strömmar ut ur mina högtalare är mystisk, minimalistisk och nästintill magisk. De tar ofta oförutsägbara vägar till ett mål som känns självklart, någonting som tydligt representeras i Paris. Låten inleds med en synth, som skulle kunna vara hämtad ur 1980-talets pop, och tar sedan ett flertal vändningar på ett elegant sätt. Det är experimentellt, och smakfullt.
De fritänkande göteborgarna lindar in Yukimi Naganos souliga sång i ett futuristiskt ljudspråk med en beundransvärd fingertoppskänsla. Det är melodisk finess när den är som bäst. Och bandet har lyckats behålla samma musikaliska integritet som i den hyllade föregångaren Ritual Union, samtidigt som "Nabuma rubberband" känns både mer sofistikerad och mer explosiv.
Emelie Häggström
