Sommaren påstås ju ibland vara högsäsong för läsning. Men kanske är folk i själva verket alltför uppbundna av allt annat som ska hinnas med?
En nära 600 sidor tjock deckare kan i vilket fall vara lagom lättsmält. Det är mycket dialog och ganska stor stil. Själva anslaget är också stort, här dör nämligen människor som flugor. De har en uppenbart gemensam nämnare: Att ha gått i samma klass för många år sedan, och att några av dem var plågoandar till den förmodade hämnaren medan alla andra vände bort blicken för att slippa bli inblandade.
En av de då passiva är polisen Fabian Risk som nyss flyttat till Helsingborg där dramat utspelar sig, förutom en visit i Danmark där romanen även bjuder på en av dessa korrumperade högre chefer som är så vanliga i genren.
Fabian Risk får företräda en annan schablon, att ständigt försumma sin familj med åtföljande kriser i samlevnaden, vilket gör att inte heller han slipper undan mördarens hämndbegär. Och så visar sig mördaren inte oväntat vara någon annan än den poliserna först trodde, och i det här fallet även den därnäst. Det sistnämnda erbjuds dock läsaren förstå snabbare än vad utredarna gör.
Stefan Ahnhem debuterar som författare, men enligt fliktexten är han van att skriva manus till tv-deckare, vilket också märks. "Offer utan ansikte" är en, som det brukar heta, flyhänt hopsnodd historia. Men i stort en berättelse med mera yta än substans.
Stefan Holmberg
