Chris Evans var tidigare programledare för "Top Gear".
Jag brukade älska "Top Gear". Det fanns något svårdefinierat men bra i det programmet. Jag är inte särskilt motorintresserad, men kunde ändå sitta och glo timme efter timme. De tre programledarna brukade småtjafsa med varandra, som i de manliga miljöerna där jag växt upp, i omklädningsrummen, i replokalerna. När de sedan gav sig iväg på enfaldiga utmaningar var det grädden på moset. Än mer tjafs och gnabb. Programmet fick mycket skit för vad de sa. Det mesta var uppenbart menat att provocera, inget mer än så, men ändå fick de på skallen för än det ena, än det andra. De lyckades irritera hela Mexico efter att ha slängt ur sig något nedlåtande om mexikaner. Att de var lata och luktade lök, om jag minns rätt.
Till slut fick BBC nog av programledarna och de flyttade i stället till Amazon Prime och började klona sitt tidigare program där. Nu är det så att jag jag skaffade mig just den streamingtjänsten i jul. En liten klapp till mig själv. Där fanns nya Top Gear, Grand Tour. Jag var tvungen att titta. Det var ungefär som förr, men något skavde. Som tidigare var perspektivet så manligt det kan bli, men fingertoppskänslan tycktes förlorad. Skämten som tidigare balanserat på gränsen hade fallit över kanten. Det var inte särskilt fyndigt när de skämtade om att kvinnor i hemlighet blir kåta när män sladdar med sina bilar. Det var inte fyndigt när de skulle lösa världshungern genom att köra fisk till den lilla afrikanska byn Bingo.
Eller hade något förändrats i mig? Hade jag blivit vad somliga nedlåtande skulle kalla ”politiskt korrekt”? Skit samma i sådana fall, jag gillar bara inte när man sparkar uppifrån, ned på fattiga, ned på kvinnor. Tro inte för en sekund att den vite mannen inte fortfarande tronar högst upp på hela dynghögen, så skämten kan gott och väl vara på vår bekostnad.