Superkrafter. Scarlett Johansson spelar Lucy, en vanlig tjej som får superkrafter.
Luc Besson har alltid varit en annorlunda filmskapare. En man som många gånger har sökt sig till nya okända domäner.
Den här gången har han använt Scarlett Johansson som en sorts speedad Nikita i en framtidsskildring som kräver en hel del av sin tittare.
Ibland börjar jag tro att det inte räcker med att använda tio procent av hjärnkapaciteten för att förstå. Vilket vi tydligen gör och som är tesen i filmen.
Det handlar om Lucy,en alldeles vanlig tjej som studerar i Taiwan.
Hon utnyttjas av sin pojkvän för en överlämning, kidnappas av ondsinta gangstrar och får en ny syntetisk drog inopererad i magen.
Påsen spricker, Lucy tar upp drogen, hennes hjärnkapacitet stiger för varje timme och det ger henne superkrafter.
Dessutom finnsMorgan Freeman med som en vetenskapsman som forskar just om det här med att vi människor utnyttjar så lite av vår intelligens.
Jag har svårt att se någon sorts sensmoral i den här historien.
Det är mer bara en uppvisning i att ge oss bilder som handlar om människans evolution kombinerad med häftiga actionsekvenser där Lucy inte kan stoppas i jakten på de som satt dit henne.
Scarlett Johanssonär en duktig skådespelare och det är inte alls fel att hon prövar på många olika genrer.
Men här känns det som att hon är lite felplacerad – eller snarare att det finns för lite substans i manuset.
Morgan Freeman är en klok gammal man – en roll vi är van att se honom i.
Fast bäst är Min-sik Choi som är riktigt otäck som Mr Jang. En man som bara styrs av sin jakt på makt och pengar.
Och som sagt – det blir väldigt kvasipsykologiskt. Att försöka göra action till vetenskap.
