Solen skiner över Nordanå när en av Trästockfestivalens mest folkkära artister, Lisa Miskovsky, intar scenen. Det är en trogen publikskara som gungar med i låtar som "Sweet Misery" och "Still Alive". De möter mellansnack om gymnasietiden på Anderstorpsskolan och anekdoter från medverkan i Melodifestivalen 2012 med såväl jubel som skratt.
Ett tusental fötter stampar också lätt i takt till en avskalad version av "Driving One Of Your Cars". ”Så som den lät i början, lite eljest”, säger Lisa Miskovsky.
Bandet är oerhört vackert, artist och publik emellan.
Men jag vill ha mer. Jag känner hur jag tappar fokus och det är först när det bjuds på en helt ny låt, inspirerad av en resa norrut, som jag vaknar till igen. Här kommer det, tänker jag. Tempot, tonhöjningarna, energin.
Men spelningen återgår snabbt till de, visserligen vackra, men ack så genomgående lugna tonerna. "Stardust" avslutar det som förmodligen var mångas höjdpunk på festivalen. Men när den fartfyllda andraversen erbjuder ett sista läge för att få spelningen att lyfta så bromsar det in.
Jag önskar att Lisa tagit språnget för att flyga.