Läsfrämjande. Katti Hoflin, stadsbibliotekarie i Stockholm, blir ordförande för regeringens Läsdelegation. Foto: Fredrik Sandberg/TT.
– Hur förflyttar man läsning från att vara något jättejobbigt – stön, orkar inte – till något man längtar till? Att en bok är så het att man dör om man inte får tillgång till den? säger hon.
Läsdelegationen är en redan aviserad del av regeringens lässatsning "Hela Sverige läser med barnen" som presenterades i våras.
Vid en pressträff på bokmässan i Göteborg gavs mer detaljer av kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
Fram till juni 2018 ska delegationen jobba med litteratur- och läsfrämjande arbete i och utanför skolan, kartlägga och följa utvecklingen, ordna utåtriktade aktiviteter, och föreslå åtgärder.
– Det finns tusen grejer man kan göra men det viktiga i den här delegationen tycker jag är att inte tycka en massa utan försöka ta reda på vad som egentligen fungerar, hur man ska man jobba och vad ska man ta bort, säger Katti Hoflin.
– Att fråga barnen själva är en ofta bortglömd nyckel i sammanhanget, menar hon. Hur vill de exempelvis att biblioteket ska fungera? Så har hon själv jobbat och det vill hon ta med sig i arbetet för att främja läsning och språkutveckling hos unga.
Tillgången till ett rikt språk betyder oerhört mycket i människors liv. Man får större drömmar, ett grönskande inre och bättre livskvalitet. Det är tusen grejer, förutom det här med resultat i skolan och så.
Begreppet läsfrämjande är Katti Hoflin dock måttligt förtjust i. Det gör henne trotsig, säger hon.
– Jag vill inte bli främjad, jag vill bestämma själv. Så vi får se. Det kanske ska heta förbjuden läsning, farlig läsning. Och det är livsfarligt att läsa böcker, man kan få nya idéer, säger hon.
Margareta G Kubista/TT
