Idén var till en början att omvända könsrollerna och som kvinna ta "det manliga geniets" plats genom att hitta sin musa bland japanska sällskapspojkar. Precis som föregångaren och fotografen Christer Strömholm bland flera andra gjorde när han fotograferade prostituerade. Men under arbetet uppstod nya insikter.
– När jag kom dit var det först och främst för att omvända på könsrollerna men jag började upptäcka mycket mer. Hur dessa killar säljer sällskap, inte sex, till kvinnor och hur mycket handlar om exempelvis kapitalism, förklarar Sonia Hedstrand.
Under insamlandet av material, som skedde nattid på klubbar i området, kom Sonia Hedstrand och hennes assistent i kontakt med den undre världen och det var också då Sonia Hedstrand gick in i en roll hon annars vill undvika.
– Jag fick höra av flera japaner att som man går det inte att komma in i de här områdena på det sätt jag ville. Så jag blev tvungen att objektifiera mig själv, vilket jag vanligtvis inte vill göra som feminist. Precis som porrbranschen har den här miljön tydliga könsroller och det förekommer mycket sexism och rasism, säger hon.
Utställningen består av videoinstallationer med kortfilmer från utekvällarna i Ukiyo. Allt är filmat i smyg med dold kamera insydd i en handväska och en del av materialet kan upplevas oetiskt och stötande. En gräns Sonia Hedstrand har varit medveten om.
– Det kan liknas vid undersökande journalistik men eftersom konst har lägre etiska krav har jag kunnat jobba på det sätt jag ville, säger Sonia Hedstrand som tidigare arbetat som journalist.
"Ukiyo diary" visas just nu på Skellefteå konsthall och har byggts upp med Sonia Hedstrand på plats.
– Det är första gången verket visas i sin helhet i Sverige och jag tycker att slutresultatet blev väldigt bra. Den röda korridoren när man kommer in i konsthallen ska för övrigt symbolisera en stor röd port du måste gå igenom när du ska till Ukiyo, som på något sätt säger "nu träder du in i en annan värld", säger hon.