”Jag vill se denfinska dokumentären om käpphästar!”
Jag förvånade mig själv lite med den meningen men den kom spontant efter att ha läst om dokumentären ”Hobbyhorse revolution” som handlar om unga tjejer och deras brinnande intresse för käpphästar – ett fenomen som även fått fäste i Sverige.
För även om jag har nästintill noll intresse för sport, för jo, det räknas som en sport, älskar jag när människor är smittsamt engagerade, speciellt när det gäller sådant som faller lite utanför den vanliga ramen.
Har du till exempelhört talas om guyball? (Uttal ghee-bawl).
Det är det en sport där en person, en toppmeiler, spänner fast en korg på huvudet för att de andra spelarna därefter ska försöka träffa sagda korg med en boll. Så långt, så enkelt. Men sedan blir reglerna mer diffusa, för att inte säga helt omöjliga att förstå.
Sporten föddes i brittiska komediserien ”Green Wing” och manusförfattarna gjorde spelreglerna så kopiöst märkliga så att ingen skulle kunna efterhärma spelet. Detta sporrade så klart enbart fans av serien som detaljstuderade scenerna med spelet, bildade ligor och numera har årliga turneringar.
Och hur märkligt guyballän kan tyckas finns det andra sporter inspirerade av fiktion som känns ännu mer svårmanövrerade. Harry Potter-spelet quidditch är till exempel ohyggligt populärt, men det bör vara svårspelat då det ska utföras flygande på en kvast. De som spelar quidditch i verkliga världen har löst det problemet genom att spela samtidigt som de springer med kvast mellan benen.
Det räknas som en av världens störst växande sporter.
Förutom att kolla inen dokumentär om käpphästar skulle jag lätt vilja se en match i guyball eller quidditch. För om man är villig att springa runt på en plan med en kvast eller en käpphäst mellan benen eller att lista ut regler som är designade för att vara omöjliga – ja, då måste man bli imponerad av utövarnas dedikation.