Det finns olikabra sätt man kan få tiden att gå när man är sjuk – man okynnesshoppa på nätet, sticka en halsduk eller se Jan Troells superepos ”Utvandrarna” och ”Nybyggarna” i ett svep. Senast när jag var riktigt risig valde jag det sista alternativet. Och förmodligen var det rätt bra att jag var sjuk, för en hjärna på halvfart passade perfekt för att uppskatta det långsamma Troellska tempot.
Och nu är detalltså dags för Wilhelm Mobergs emigrantklassiker att få en uppfräschning i filmformat.
Regissören Daniel Espinosa har under en tid lockat med att han ska filma en svensk klassiker och för någon vecka sedan kom avslöjandet – det är just ”Utvandrarna” han ska ta sig an. I intervjuer svarade han diplomatiskt att han inte ska försöka överträffa Troells version utan göra den ”annorlunda” och ”modern”.
Utifrån Espinosas filmbiografi får jag en bild av att Karl–Oskar och Kristina inte längre ska härstamma från Småland utan istället kommer att söka sig ett bättre liv bort från droger och pengatvätt efter att ha flytt den undre världen på Stureplan. Men detta är enbart fördomsfullt då jag har dålig koll på Espinosa som regissör och bildar hela min uppfattning på trailern till hans mest framgångsrika film ”Snabba cash”.
Om vi frångårdessa rätt ogrundade farhågor så låter en ny filmatisering som en ypperlig idé. ”Utvandrarna” är en fantastisk berättelse som speglar historien om våra landsmän som lämnade Sverige i jakt på ett nytt liv. De flesta av oss har fortfarande avlägsna släktingar i USA som härstammar från dessa.
Och så länge tidernas kanske mest hoppfulla replik är kvar kommer jag att vara nöjd. Den som yppas av drängen Arvid när han inte låter sig nedslås av att de inte har råd att ta båt till Amerika.
”Lannvägen, vetja! Vi har glömt lannvägen!”
Så har jag tänkt ta mig an den kommande filmen, bara se möjligheter istället för problem.