Inget tjafs utan bara dödsmetall när lokala Feral spelade

När lokala dödsdiggarna i Feral kliver på Norranscenen sent på fredagsnatten, då är det bara hålla i hatten. I samma sekund som bandet börjar spela så slits rum och tid sönder och ingen av Alfred Einsteins formler kan förklara denna nya dimension som öppnats upp.

Här regerar Feral, när Skellefteå för en stund åter blir dödens stad. Vem bryr sig om att ljudet stundvis är så dåligt att det är svårt att höra någonting annat än en grötig ljudmassa? Vem bryr sig om att basförstärkaren helt plötsligt ger upp och måste bytas ut? Vem bryr sig om något annat än att Feral spelar dödsmetall så rå, så brutal och så stört bra att man vill att bandet ska börja om från början när spelningen är slut?

Dennis Fahlgren