Anna Lindfors och Eva Hellerqvist har jobbat med att sätta samman utställningen "Brokiga blad".
På Skellefteå museums översta våning har golvet antagit formen av en stor tavelvägg. Med hjälp av skenet från stora bygglampor har utställningsantikvarierna Anna Lindfors och Eva Hellerqvist arrangerat 50 konstverk i stora kluster, långt borta från traditionella konstutställningar, som är redo för upphängning.
– Vi kände att det här passade Herman Anderssons konst mycket bättre. För det handlar mest om ett fenomen, om mängden, än om själva verken, säger Eva Hellerqvist.
På söndag är det vernissage för utställningen "Brokiga blad", där Herman Anderssons produktiva konstgärning står i fokus. Brokiga blad är hans smeknamn, och anledningen till att Norrköpingskonstnärens penseldrag visas på Skellefteå museum är hans betydelse i författaren Torgny Lindgrens verk. I boken "I brokiga blads vatten" har nämligen skrönorna kring Herman Andersson en central roll, och när Västerbottensteatern bestämde sig för att sätta upp en tolkning av berättelsen hakade Skellefteå museum på.
– Det känns jättekul att samarbeta på det här viset. På Västerbottensteatern går det att uppleva en bild av Brokiga blad, och här kan du få ett annat perspektiv och se hans tavlor, säger Eva Hellerqvist.
Herman Andersson, eller Brokiga blad som han kallades, målade i många olika format.
I utställningen ingår kring 50 verk och de kommer från Nordmalingbons Gunnar Vesterlunds samling. Där ryms kring 200 tavlor, och ändå är det bara en bråkdel av Herman Anderssons livsgärning.
– Smeknamnet kommer från att han målade på kartongblad, och i sin väska hade han en samling brokiga blad. Men han var en så kallad luffarkonstnär, och färdades runt hela Sverige för att skapa och sälja tavlor, säger Anna Lindfors.
Brokiga blad föddes 1873 och spenderade första halvan av 1900-talet längs Sveriges vägar. Han omgärdas av historier, som den gången han sägs ha träffat prins Eugen i Kiruna och hjälpte honom måla altartavlan i den nybyggda kyrkan. I Torgny Lindgrens berättelse är Brokiga blad, tillsammans med prins Eugen, en av dem som besöker moster Lydias pensionat i Norsjö.
– Mycket av det som sägs om Brokiga blad är skrönor – kanske är de sanna, kanske inte. Men hans konst tillhör den så kallade Hötorgskonsten, sådan som går fort att skapa och som du kan hitta i vardagsrum och dass runt om i hela Sverige. Jag tror många känner igen Brokiga blads tavlor, säger Eva Hellerqvist.
Brokiga blad hade en vision som han levde efter fram till sin död i mitten av 1900-talet – han ville måla så många tavlor att varenda hem i Sverige kunde få varsin.
– Han ville pryda folkhemmet och var expert på att måla fort. Den här typen av tavlor får sällan egna utställningar och många har nog en relation till Brokiga blad utan att veta om det. Vi vill ge besökarna en inblick i hans värld, säger Eva Hellerqvist.