”Tryggt, tråkigt, Norsjö” heter filmen som nu håller på att färdigställas. Den kretsar kring Elviras och Hennys vardag, hur det är att vara tonåring på en mindre ort och de funderingar som finns i brytningstiden mellan nian och gymnasiet.
I grunden finns också den hyperaktuella frågan om stad och land: Vad är det som gör att så många unga flyttar till staden? Vill alla verkligen göra den resan? Och är det okej att stanna kvar?
Kompisarna Henny och Elvira hade olika planer när de gick i nian. Henny var inställd på att gå estetiska programmet med inriktning dans i Skellefteå och så blev det också. Elvira däremot hade andra planer.
– Jag ville stanna kvar och gå gymnasiet i Norsjö. Det kändes enklare och så skulle man slippa pendla. Men efter första söket la de ner skolan. Vi var inte så många sökande och jag var ensam på vårdlinjen, berättar hon.
Nu går Elvira första året på vård- och omsorgsutbildningen i Skellefteå. Det funkar bra, även om det är tufft att pendla 16 mil varje dag.
Ännu fler mil har det blivit i Hennys svarta epa-traktor. Den har en central roll i filmen – i den kör tjejerna runt på kvällarna, snackar, äter godis och lyssnar på musik.
Epakulturen var också något som filmmakarna var ute efter när de lärde känna Henny och Elvira.
– Det är en bra utgångspunkt för en film. De far runt men har sitt universum i epan, säger Lisa Josephson, som tillsammans med sin syster Sophia står bakom filmen.
Systararna kommer ursprungligen från Nordmaling och har nu flyttat tillbaka till länet efter att i flera år ha bott i större städer.
Att filmarna själva har gjort samma resa som Henny och Elvira har haft stor betydelse för att det blev just den här filmen. De kan också känna igen sig i Norsjötjejerna.
Lisa berättar att hon ville flytta och att hon därför har lättast att känna igen sig i Henny. Men nu när hon blivit äldre kan hon känna igen sig i båda.
– Jag tycker att det är fint att de är ute och hittar på saker i Norsjö. Jag satt mest och hängde och ville bort. De tar verkligen vara på sin tonårstid, säger Lisa.
Att filmens huvudpersoner är två unga tjejer som kör epa är ett sätt att utmana den schablonbild som finns av den norrländska landsbygden.
Lisa konstaterar att det görs väldigt lite film här uppe och att även nyhetsrapporteringen har stora luckor. Den bild som förmedlas är ofta den man ser i filmen ”Jägarna” eller tv-serien ”Pistvakt.”
– Visst finns det också, men spektrat är mycket bredare än så. Det är viktigt att visa att det finns något annat och slå hål på machomyten om Norrland, säger hon.
Filmmakarna vill även slå hål på myten att alla vill flytta till staden:
– En del vill flytta, andra vill stanna och det är okej vad man än väljer. Man är ingen loser för att man stannar kvar.
Filmen ska ha premiär någon gång under nästa år. Lisa och Sophia är noga med att det måste få ta tid, inte minst för att ge Henny och Elvira rättvisa.
De snuttar som huvudpersonerna har sett verkar också lovande.
– Det är jättebra filmat och vi känner igen oss, är Hennys och Elviras omdöme.
Men hur är det egentligen att ständigt förföljas av ett filmteam? Visst har det varit jobbigt ibland, särskilt i början när allt var nytt och vissa tagningar kunde pågå i sex timmar.
Men med tiden har tjejerna vant sig och slutat bry sig om kameran. Även om de då och då måste kläcka ur sig sitt favorituttryck:
– Ser vi bra ut eller ser vi muppiga ut? Det har blivit vårt ord. Sedan har vi förändrats mycket under den här tiden. Det kommer att märkas på filmen, säger Elvira.
Vad har ni fått för reaktioner bland kompisarna?
– Ingen har sagt något negativt. Vissa tycker att det är coolt, andra flyttar på sig och vill inte vara med på film. Men det är ju en annan sak.
Nu längtar Henny och Elvira efter premiären. Det kommer att kännas väldigt speciellt. Om allt går enligt planerna blir premiärvisningen på Medans biosalong i Norsjö.
Det känns som ett givet val både för huvudpersonerna och för filmskaparna.
– Det skulle kännas lite fånigt att ha premiären i Stockholm när det är en film om centralisering och urbanisering, säger Lisa.
Sedan har vi förändrats mycket under den här tiden. Det kommer att märkas på filmen.